vi.

När vi var nyförälskade ville jag förutbestämma vårt liv. Det var inte två olika liv utan ett. Där vi skaffade barn första veckan och han var fastkedjad vid mitt köksbord och rödvinskvällar med varsin patiens och öppna fönster. När vi träffades var jag så himla rädd för att han skulle försvinna. Se allt damm under min säng, inte luta sig ner när jag tog mod till mig och ryckte i kavajärmen för en kyss. Titta bort, ställa ner glaset och säga vi hörs. Jag ville aldrig höras. Jag ville gifta mig nu genast och prata om Sturebyhus med klätterrosor och udda koppar. Slingriga trappor upp till vår våning med lummig balkong och många barn som var våra och som gjorde att han aldrig aldrig lämnade mig.
Fast jag höll det liksom inom mig, en del. Han brukar säga att man såg i mina ögon på nyårsafton att nu måste du fria annars dör jag. Jag dör om vi inte blir för alltid.
Efter bara två månader brann min lägenhet upp och vi blev sambos, det var slumpen som gjorde det. Även om man kan tro att jag tände upp för kärlekens skull. I två veckor fick jag för mig att han inte ville hålla hand. Skulle det ta slut nu?
Sen flyttade vi över till mig, efter renoveringen och ett halvår långt bort från söderbarer och jobben. Jag blev nog trygg och släppte. Vi var ju gifta, kära och bodde tillsammans. Så slutade vi jobba för andra samtidigt, blev sugna på att åka bort samtidigt och jobba hela sommaren samtidigt. Lördagarna blev självklara Strängnäsutflykter och jag glömde bort det där med att hålla hand.
Barn? Nej, det får bli sen när man inte har så mycket damm under sängen och så himla mycket att göra hela tiden.
Så separerade mina föräldrar, efter trettio år som gifta. Efter trettio år i samma ateljé, under samma tak och med samma drömmar.
Nu har vargen och jag samma arbetsplats. Inte för att jag är dum, utan för att jag tror på kärleken. Man bara måste det, fastän alla andra separerar, hittar nya, blir ihop igen och gör slut. När det rasar runt omkring och man torkar vänners tårar, ligger hemma hos mamma och blir tolv år gammal i hennes soffa och låtsas som att det inte gör ont att det är en ny soffa i en ny lägenhet på en ny gata. Någonting måste bara få vara samma ett tag till, hoppas det blir vi.

A story about love, and never wanting to let go.

guldknappen och eurodisco.

I lördags var det Guldknappsgala! Jag gjorde mig i ordning på bästa vis framför Edward Scissorhands med nål och tråd som vanligt då mina vintageklänningar har en tendens att falla isär.

Min date för kvällen var världens vackraste blonda yrväder, precis som förra året.

Vi åkte till Cirkus.

och jag hade mina drömmigaste ögonfransar.

Louise hade galax-skor från Jeffrey Campbell.

Hela kroppen med pappas höfter, mammas linslusighet och farmors resten.

Fin festväska.

Jag.

och Louise!

Så här såg vi ut på röda mattan. Foto: Stureplan och Rodeo. Båda våra klänningar är från Beyond Retro, min krage är Jenny Skavlan för Bikbok, skorna är Christian Lacroix och väskan vanliga från Mulberry som passade ypperligt idag, helt utan matchtänk!

Inne på Cirkus var det fyllt med rosa ballonger och folk.

Man fick smygfota personer i spegeln för att få en chans.

Fick stor inredningsidé när jag var där som jag sen gjorde på jobbet.

Läckberg på röda mattan.

Ida sjöstedt-genomskinligt.

Gynning och Schulman, måste göra något ihop med Carolina! Får komma på en bra idé bara. Älskar hennes fräknar för övrigt.

Louise och jag minglade proffsigt.

Med fina Ida tex!

och drack pastellenergidryck.

Så var det dags för visning och prisutdelning!

Hunkydory, som vann självaste knappen.

Ida Sjöstedt.

Vackert hår på Minimarket.

Efter visningen hängde vi runt och hittade lite vegetarisk mat efter en stund.

Plus mig själv som redig pinuppa i tidningen!

Innan vi gick hann vi slurpa i oss lite rosenbladsdrinkar också!

och så åkte vi till Trädgården och mötte upp ett megabra gäng!

Så dansade vi allihop på terrassen och helt plötsligt kom en karl med rånarluva och k-pist fram och tog av sig kläderna till eurodisko. Festlig lördag!

Saturday! Louise and I went to GUldknappen and looked at great fashion shows, beautiful people and drinks with rose petals. I had my best lashes on and the night ended with a male stripper at TRädgården, nothing unusual there.

4 tidningar, 4 elsa.

Här kommer ett par tidningar där ni kan hitta mig för tillfället!

I Damernas värld ligger jag utsträckt på en soffa och berättar om mina bästa vintageshoppingtips!

Det är Emma Sundh, jag och Marina Kereklidou som tipsar om våra favoritaffärer! Älskar för övrigt bilden himla mycket!

I den braiga inredningstidningen Rum hemma kan man komma hem till mig och kika om man vill.

Här har vi tex lite från mitt kök.

I Chic är jag med som garderobsspecial!

men eftersom hela min lägenhet är en garderob är det en del därifrån också.

Jag visar upp snygga accessoarer.

och min brudklänning.

plus en del blandade tjusiga saker jag rotat fram, som mitt älskade resväskeset från Paris!

Sista tidningen är Di Weekend där jag helt vanligt spelar plocke pinn med en skyltdocka. Det var en lång intervju om varför vintage är på modet och jag ger min syn på saken!

4 magazines that I am fatured in right now! Damernas Värld about favourite vintage shops and tips, Rum hemma with my apartment, Chic with my wardrobe and Di Weekend with my thoughts about vintage as a trend!

kräftskiva.

I förra veckan på onsdagen hade jag kräftskivapremiär! Det var lite extra speciellt eftersom jag inte äter djur längre, men också extra trevligt för min allra bästa Alice var med!

Vi åkte ut till Stallmästaregården som var regnig men fin.

Jag körde paraply.

Det gjorde stället med.

Det är så himla vackert borta vid haga.

men eftersom vi inte ville bli blöta gick vi in. Där bjöds det på fördrink!

Något bittert, italienskt och apelsinaktigt som jag aldrig kommer ihåg namnet på.

Alice och jag slog oss ner och pratade om veckan, kärlekarna och höstplanerna.

Älskar bardiskens cocktailglasdekorationer.

Fina Alice.

Så hittade jag bordsplaceringen.

för att kika på hur vi skulle sitta.

under kulörta lampor och med rött tema såklart, precis som min klänning för kvällen.

Så slog vi oss ner vid snapsvisorna.

och kräftorna!!

Nästan direkt var det dags att sjunga bestämde en gosskör.

och skåla i snaps såklart!

Så åt vi.

Jag fick paj med kantareller, och den här sparrissalladen.

Sen sjöng vi igen.

och snapsade!

Vid vårt bord satt Claes Britton som beordrade mig och Alice att åka till Tokyo och hänga.

Snälla Björn af Kleen.

Petra Mede ställde sig upp och ville skåla för sin graviditet i snaps, på skoj såklart.

och så sjöng vi mer, bara för att vi hade chansen.

Alexandra Pascalidou som alltid är så gullig!

Vi lyssnade på egenskriva knäppsnapsvisor.

och när det började spåra ur tog Alice och jag en taxi hem och pratade konstant om allt vi hört under den galna och roliga kräftskivan!!

My first vegetarian crayfish party! I went to Stallmästaregården with my best friend Alice and we had a total blast! People were really relaxed and we sang so many songs about crayfish and cheerd I can’t count.

kontoret 2.0

Nu tittar vi in lite i mitt nya kontor på konstakademien! Här ska jag hyra ut brudklänningar, blogga, skriva, fotografera, hänga på taket utanför mitt fönster, lyssna på jazz, prata om vintage, förbereda inredningar och vem vet vad! Jag är inte riktigt iordninggjord än, och vargen ska ju dessutom flytta in med mig! Men de Wolfe den äldres konst är redan uppe ett gäng och mina klänningar får hänga högt!

Ateljén är från 1700-talet och så himla ljus!! Takhöjden är helt bisarr också, man känner sig som en himla viktig person när man sitter här och jobbar.

Brudklänningarna är på plats.

Jag lovar att visa er varenda en snart!

Ena hörnet och dörren.

Lite fler klänningar uppe.

Här sitter jag!

Lagom stökigt skrivbord.

Paushörn och 30-talsklänning.

Så bra att mina ömtåliga klänningar kan hänga tryggt här, det finns till och med väktare!

Det var det för den här gången! Snart åker vinylspelaren och alla skivor upp också!

My new office !Not done yet but the dresses are here! You like? <3