Jag vill berätta lite om hur helvetet bröt loss. Jag kom hem igår morse och satte på min tv. Den är av gammal fin modell (som allt annat jag äger ni vet) och brusade som tusan. Då börjar jag pilla på antennkabeln men inget funkar. Då ser jag hur det börjar ryka ur tvn och jag vänder på den för att se bättre. Helt plötsligt börjar det slå lågor och jag får total panik. Det hela går jättefort och jag ringer 112. Paniken stiger då det efter 30 sekunder slår enorma lågor ur tvn och det droppar brinnande plast från den. Kolsvart rök väller fram och jag springer ut på gatan gråtandes för att möta brandkåren. Först kommer en ambulans och personalen tar hand om mig när brandkåren (två biler och kanske 10 brandmän) springer in med rökutrustning. Massa reportrar börjar samlas och hela gatan är full av människor. Jag sitter i min mammas famn i bikini och trasig klänning som jag hade slängt på mig eftersom jag var på väg till landet för att bada och sola. Hela min lägenhet är rökskadad och totalförstörd. Inget kan sparas och taket, golvet och väggarna måste bytas ut. Jag har ingen bostad fram tills renoveringen är klar. Inga kläder och inga skor. Sen igår har jag inte svarat när folk har ringt och jag hoppas att ni förstår. Mitt hem var mitt allt. Mitt dockskåp och min personlighet. Men allt detta går att byta ut. Min personlighet har jag kvar. Den speglas i allt jag gör och köper. Min pojkvän Pontus har tagit hand om mig som en prinsessa sen igår och jag är skyldig honom allt. Vi har spelat mario kart, druckit rosé, gått på skansen, ätit handpillade räkor och läst högt ut Tove Janssons böcker i parken. Jag mår bra men vet inte vad som händer nu. Jag tar en sak i taget. En dag i taget. Det sjuka är att jag trivs med förändring. Nu börjar mitt nya liv. Jag har armar och ben kvar och har köpt en söt klänning som jag bor i. Det tar troligtvis ett tag innan jag är uppe i de tusen jag hade innan, men det är ingen stress. Kanske jag inser att klänningar är inte allt här i livet. Kanske allt här i livet är armar, ben och handpillade räkor.