Även om november har varit grått och helt utan en strimma sol vet jag att när solen visar sig till slut, då kommer vår lägenhet fyllas av ljus och när vi öppnar fönsterna, kommer kastanjeträdet utanför fylla utsikten med prunkande grönt. Härom dagen slank Pontus och jag in på en blomsteraffär på Hornsgatan och pekade på den högsta fiolfikusen vi hittade. Lika lång som jag och lite till. Nu bor den vid vårt vardagsrumsfönster. Gömd i skugga för tillfället, men när våren kommer ska vårt hem kännas som palmhuset i Göteborg, ungefär. Nu är jag helt övertygad om att jag kommer ha ihjäl den här ståtliga pjäsen innan jul, men vattenspruta för bladen är köpt och nu har vi också värdig vattenkanna. En mässingsvariant av Paul Loebach, finaste jag sett, från Grandpa. Håller tummarna att den kommer trivas! Har ni några överlevnadstips får ni gärna dela med er av dem. Puss Our new plant and new watering can from Grandpa!
