✉ Hei Elsa! Jeg er 20 uker gravid og magen begynner å poppe frem. Jeg lurte på i hvilken grad du spiste sukker i ditt svangerskap? Jeg er veldig sugen på sukker hele tiden, men prøver å holde meg til mørk sjokolade og ikke så alt for usunn bakst. Klarte du å holde deg unna hvitt sukker, eller hadde du andre litt sunnere tips? Hilsen Andrea Hej Andrea. Grattis till graviditeten! Jag åt glass varje dag under hela min graviditet, så vitt socker fick jag nog i mig en del. Men jag åt också massa grönsaker, mycket fibrer, bönor, linser och gröna blad. Dessutom tränade jag två gånger i veckan fram till vecka 33. Det var den perfekta kombinationen för mig! Känn efter själv vad som känns bra för dig och din kropp. Kram! ✉ Så nyfiken, hur gick det med vagnen på tåget? Vi kommer förhoppningsvis behöva köpa barnvagn till våren och vi åker en del tåg, så hade varit bra med lite tips. Hejhej! Det gick helt okej! Vår vagn fick faktiskt till och med plats där bagaget brukar stå, då den är så smal och blir rätt liten när man fäller ihop den. Men vi var på plats på perrongen minst en halvtimme före tåget skulle gå båda vägarna för att vara säkra på att få plats. Det är ett tips! Dessutom delade vi upp det så att Pontus tog vagnen och all packning och jag gick och satte mig på våra platser med Lynn. Bättre så än med flera nervösa kockar som håller på att trixa med vagn när det är kö och folk och så. Vi hade helt vanliga tågbiljetter och satt i mitten av tåget. Lycka till! ✉ Så mysig er säng ser ut! vill ha exakt den större storleken på kudde som kuddarna med vita fodral, vart är de köpta? Och vart är de mörkgröna sängkläderna ifrån? Den är mysig, om än lite liten. 140 cm bred, men med massa bra förvaring i. Jaja. Kuddarna är från H&M Home, fodralen med "hotellkant" är från Hemtex och linnesängkläderna är från H&M Home. ✉ Nu kan jag säkert ha blandat ihop dig med någon, men bodde inte du i Änggården som liten? Hej! Nej du har rätt. När jag föddes bodde vi på Ankargatan, sen flyttade vi till Bangatan och när jag var typ fem år flyttade vi till Änggårdsgatan. Där bodde jag tills jag var tio och vi flyttade till Stockholm. ✉ Hej Elsa! Jag har stora inredningsproblem som jag hoppas du kan hjälpa mig med. Jag hittar nämligen inga snygga soffbord till ett rimligt pris. Vill gärna ha ett relativt stort bord och det måste ha en hylla där man kan gömma fjärrkontroller och annat. Har du några ideér på vart jag kan leta? Tack för en underbar och inspirerande blogg! Kram! Hej! Ikea är alltid bäst på budget tycker jag. Här ovan är tre favoriter plus ett lite lyxigare från rum21. Ett trick är att köpa från Ikea och tex byta ben på bordet. Fint med tex Pretty pegs på det sista bordet från Ikea. Bord här, här, här och här. ✉ Om du skulle hinna en inredningsfråga någon dag så funderar jag över vad man kan ha för taklampa i sovrummet. Hittar dåligt med inspiration. Har inte den takhöjden jag önskar, så jag får ju inte plats med något stort och överdådigt. Har lite andra smålampor i rummet, men vill gärna ha en taklampa också. I övrigt är rummet ljust, med järnsäng och teakmöbler. Några tips? Jag tycker att mjuka lampor är finast i sovrum. Här ovan hittar du fyra favoriter jag letade upp till dig. Från Ellos, en till från Ellos, från Rum21 och en från Ikea. Det här är min drömlampa! ✉ Vilket himla fint nagellack du har på bilden i parken där Lynn sover! Vet du vad det är för märke och färg? Det är Pink boudoir från Mavala. Det är så himla fint för det är matt! ✉ Så himla fint och smart med kålträdgården!! Sår ni från frön? Nope. Det är Swegros nya kålsorter på kruka! Finns i vanlig mataffär. ✉ Hej fina Elsa! Jag måste bara få fråga dig, som själv varit med om kärlek vid första ögonkastet. Jag är 28 år gammal, träffade en kille på internet i början på detta året. Vi klickade direkt och har från början varit oskiljaktiga. I början hade vi lite livliga diskussioner, som vi alltid redde ut (kanske inte så konstigt att vi vill få våran vilja igenom när båda varit singlar i måånga år). Nu har vi lärt känna av varandra och våra behov så nu är diskussionerna inte lika många och stora. Kan även tillägga att jag snart ska börja gå i terapi pga känslomässig instabilitet. Så jag är inte världens lättaste att leva med, när jag ena sekunden mår bra och andra sekunden så rasar livet pågrund av att jag inte kan hantera mina känslor. Men han har alltid funnits där och stått stabil när min värld stormat. I somras blev vi sambo och det är det bästa som hänt mig! Både jag och min partner drömmer om att skaffa barn. Och det är något vi pratade om redan på våra första dejter. Jag är mest rädd för vad alla runt omkring mig skulle säga om vi blir gravida nästa år. När är det okej att börja skaffa barn? För mig är det självklart att min sambo ska bli pappan till mina barn. Men ändå finns oroskänslorna där. Tänk så håller det inte och så står man där med ett litet barn och svansen mellan benen. Det är det ju ingen som vet om förhållandet kommer att hålla, även om man har många år av förhållande i bagaget. Framtiden är ju ett oskrivet kapitel och ingen vet någonsin hur den kommer bli. Det vi vet är att vi älskar varandra och att barn står högst upp på bådas önskelista, frågan är bara när är det okej att skaffa sig ett liv tillsammans?! Vore så himla tacksam för svar <3. Hej fina du! tack för att du frågar en sån här fin fråga. Det låter dock lite som att du redan har bestämt dig och nu mest tänker på vad andra ska tycka. Vad andra tycker ska man skita blankt i. Dock kan det vara svårt att skilja på ens inre röst och andra människors röst. Om det är din inre röst är det något annat. Den ska man lyssna på, iallafall lite om den inte bara är destruktiv. Då kan det handla om intuition och sånt är ju bra att inte vifta bort direkt. Jag ville ha barn med Pontus sekunden vi sågs. Vi ville nog det båda två. Vi var ju så himla dundermegakära att ett barn skulle bli en sån fin sak för oss att dela kärleken med. Fast ett barn är ju en person. Och dessutom en himla liten person som behöver himla mycket uppmärksamhet (hela tiden faktiskt) och det ville vi nog inte ge någon annan än oss själva om vi tänkte efter. Fast en bebis med Pontus har jag alltid velat ha, någon gång. Men först ville jag nog få vara kär ett tag. För ett barn förändrar ju relationen. Det är inte lika lätt att bara vara med varandra. Det är liksom en liten person mellan oss som vi pussar på först på morgonen. Men det är mysigt, och nu är vi hoplänkade för resten av livet. Men jag är glad att vi väntade sex år med att försöka skaffa barn. Var sak har sin tid i livet, och för oss var det vår tid bara vi två och först nu har vi tid för tre. Men vad du känner vet bara du, du och din partner. Självklart vet man aldrig om en relation håller, men sånt ska ju inte vara grunden till ett så stort beslut som att bilda familj. Ni har redan ett liv tillsammans, glöm inte det. Ett barn kanske kommer och då har ni också ett liv tillsammans. Prata ihop er ni två, strunta i vad andra tycker och gör det som känns rätt i magen. Lyssna på rösten och säg det du känner högt. Då brukar det visa sig vara ett enkelt beslut till slut. Puss. Translation: a few questions from you and my answers.
