God morgon! Fredag idag och det ska regna. Planen för oss här i huset är egentligen att vi ska åka till Naturafestivalen långt upp i norr men vi får se hur det blir nu om det ska ösa hela dagen. Naturen behöver verkligen regn, men jag undrar hur en festival som består av ett sandigt kalkbrott blir i det. En liten rapport från sommaren är att allt är alldeles ljuvligt och underbart. Jag märker hur jag bloggar i korta meningar och inte broderar ut, jag tror att det är för att det skulle bli så lökigt. Vill ta tillvara på känslan, kapsla in den och förvara någonstans där man kan komma åt den, men jag vet att det inte går. Det är nuet som gäller, tyvärr. Varför är vi så lyckliga här? Det måste vara ledigheten såklart, men det är något mer. Naturen, alla vänner och sammanhanget, varje vy är vacker. Jag är tillfreds med mig själv. Självhatet jag annars upplever är som bortblåst efter några timmar i sanden på stranden. Det är helt enkelt skönt att leva, skönt att vara i kroppen och jag känner mig lugn. Förutom att hålla i den här känslan har jag några mål med sommaren. Få lite färg på näsan, se till att Lynn mår bra och har roligt, prata ikapp hela vintern och våren med Pontus, sova länge någon morgon, bada fastän det är kallt och hitta några nya tankebanor som rotats i det här mjuka som jag kan bära med mig sen när det inte är lika enkelt. Kan man göra det? Går det att spara snälla tankar från en sommar eller kräver det djup terapi för att något ska fastna? Det funderar jag på. I måndags morse åt Andrea, mamma och jag den sista frukosten på trappan. Vår stentrappa är trasig och liten, men alla får plats om man trängs. När hela gänget var på väg till Visby och Lynns grannkompis var på väg för att leka med Lynn passade jag på att städa hela huset. När man haft gäster i fem dagar blir det rätt skitigt och sandigt. Jag började i Lynns rum eftersom de skulle hänga där sen. Han har den finaste utsikten i hela huset från fönstersmygen. Efter jag dammsugit, bäddat, svabbat och till och med putsat glashyllorna och alla glasen med Sofia i telefon satte jag mig här på stentrappan igen. Det var 30 grader och helt vindstilla. Utsikten. Jag dokumenterar trädgården mycket nu, den kommer ju ändra skepnad närmaste åren och det är fint att ha minnen från det första. Både hus, liv och trädgård. Ute vid entrén har de vita rosorna och schersminen börjat blomma. De doftar så ljuvligt. Älskar doftande blommor vid en entré. Det enda rätta till lunch i gassande hetta, smoothie bowl med massa jordgubbar, blåbär, mandelsmör och banan i. När huset var rent plockade jag en bukett. Egna trädgårdsbuketter är de finaste, även om jag inte odlat och planterat dessa. Kanske just därför, att det är en present från tidigare ägare. Den fick bo och dofta gott här inne i badrummet. När Pontus kom tillbaka hade han varit på Bageri Bosarve som gör jättegod tranbärsgranola så nu var burken påfylld igen. Nikita vaktade medan killarna lekte i trädgården och på kvällen tog vi det bara lugnt, åt rester och vilade. I tisdags piggades jag upp av cikorian på min morgonpromenad. Nu bor vi promenadavstånd från havet, ett livsplus kan man säga. Min frukosttallrik. Varför är det så gott? För att man äter utomhus såklart. Jag smygkikade på Pontus från balkongen medan jag hjälpte Lynn att bädda. Ett nytillskott i barnrummet, en röd synt. Blir så pepp på att spela! Undrar om jag minns hur man gör? I tisdags var det lite svalare så vi bestämde att det skulle bli en dag i trädgården. Träskorna hänger med sommar nr 10 i ordningen. Nikita ville vara med och sniffa runt. Jag satte igång med att ta bort alla döda grenar på smultronschersminen. Mycket nöjd med mig själv efter. Här ser ni förresten resultatet efter att jag färgat ögonbrynen, tycker det blev bra! På eftermiddagen åkte vi till stranden i Herta igen. Där träffade vi våra vänner Siri och Patrick och deras barn som Lynn känner väl. De hade kommit med färjan samma morgon och vi var otroligt överpeppade på att den här delen av sommaren kunde börja nu, den röriga, sociala och underbara fasen av juli! Vi låg på filten, läste, smörjde in våra barn, pratade om festivalen, sommaren, all mat vi ska laga och alla middagar vi ska äta ihop. På vägen hem stannade vi vid vår äggbod och köpte ägg. 15 färska in på kontot som Lynn säger, ni som vet vet! På kvällen var Lynn bjuden över till grannen på studsmatta och grill och Pontus och jag insåg att vi hade tre timmar av bara vi så vi bestämde oss för att rassla fram lite plock från kylen. och öppnade en iskall flaska rosé att dela på. Sen en kvällspromenad i vårt lilla område. Alla djuren är ute och betar nu. Kan inte förstå att detta finns. Sommaren får aldrig ta slut! ✨
