Hej där i sommarlunket! Det är tidig lördag morgon när jag skriver detta och det är bara Nikita och jag som är vakna. Han ligger dock med nosen nerborrad i en mjuk fåtölj och snusar så jag gissar att det bara är jag, och kanske några av er. Det är som att den här bloggen har blivit en morgonvarelse. Inte mig emot. I tisdags började dagen med frukost på den soliga trappan. Grekisk yoghurt, jordgubbar, Paulúns dadel- och hasselnötsgranola som är min favorit för tillfället av de som går att hitta i varje mataffär och så mynta och honung. Jag går omkring hemma med kritiska ögon. Får den här stanna? Ska den här med till nästa hus? Ofta skickar jag bilder till Sofia och Gustav på dm och får svaret att om det är klassiskt, spara. Som dessa små tennspeglar, de har man säkert plats för någonstans. Jag tog en ensampromenad i värmen med podd i öronen. Jag skulle så himla gärna vilja hitta en ny poddfavorit. Minns när jag upptäckte Mystery show en sommar och tänkte att det här med poddar kommer nog bli min grej. Men så kom det aldrig en lika bra podd efter det och jag väntar fortfarande på att upptäcka. Pontus och Nikita kollar på Lynn som cyklar på sin nya cykel i trädgården. Sen var det dags att göra något av dagen. Och med göra menar jag ligga på en strand och läsa. Det är väl det somrigaste man kan göra så det måste man passa på med när det går. Vi hade fått ett tips av en person vi känner på ön om en strand som ligger nära vårt nya hus som vi borde kolla in och nu var det dags att tillbringa dagen där. Lite gömd bakom en häck. Kristallklart vatten. och varm mjuk sand. 25 grader i luften och 13 i havet. Det är Gotland det. Jag installerade mig. och så badade vi för att svalka oss. Sen åkte vi till vårt hus och gick runt, hade möte med vår byggare Benny och tittade på nya vinklar och vrår. Den här vyn mot uthusen från entrén när man kommer in är en av mina favoriter. Det finns en fin rabatt här som blommar mer och mer för varje gång vi kommer hit. Jackpott bakom en av ladudörrarna, ett 1800-talsförråd med gamla träverktyg som tillhört gården. Så vackra väggar. Här får man bara förvara fina saker kände jag direkt. Trädgårdskorgar, lie och sånt. Vi tittade på fönstren. och kakel. Men ärligt så tittade jag mest på det vackra ljuset. Inget gör mig lyckligare än solen genom ett träd. Så här säger ai om det. Det japanska ordet för solljus som filtreras genom trädens löv är komorebi (木漏れ日). Det är ett vackert ord som fångar den unika upplevelsen av fläckigt solljus i en skog. Även vackert i byggdamm tycker jag. När vi kom tillbaka hem hade en leverans kommit. Det första jag köpt till nya huset, två stora munblåsta ljusstakar i glas och järn från Mith Copenhagen. Den lilla korglampan tänkte jag ta hem till stan och den ska Lynn få till sitt rum. I värmen är jag mest sugen på solmogna grönsaker, pigg vinäger, salt och spicy. Så jag gjorde en tomat- och kikärtssallad med fetaost, chili och vit balsamico med hummus och basilika som sen blev min hyperfixering och middag tre dagar i rad. Åt i skuggan i trädgården. På kvällen var Lynn och jag själva hemma för Pontus konserter på Stelor hade börjat. Vi tog en kvällspromenad för att sträcka på benen innan Mario Kart-maraton på nya Switch 2. Vi stannade till vid kossorna hos grannen. och istället för att gå hem hamnade Lynn i grannflickornas studsmatta resten av kvällen, en underbar sak med sommaren. Puss!
