Hmm. Jag skulle ha en puderrosa klänning med en yttepyttemidja och tre meter bred kjol i den mjukaste tyget man någontin kännt. Som en gammal pyjamas som butits varje natt och gosats mot mjuka lakan. Tyget skulle vara lent och lätt men ändå stark för kjolen skulle stå rakt ut såklart! Lyfter man på den hittar man tusentals lager av skira spetsar som snälla tanter har gjort när det druckit kaffe med dopp. Klänningen skulle ha en liten ärm med ett uppvik och där skulle det vara en liten röd rund knapp som bara syns om man tittar riktigt nära. Lika röd som mina läppar. Runt halsen löper en krage av röd virkad spets och på benen skulle jag ha de tunnaste av strumpor. Genomskinligt beiga såklart och med en röd söm som löper längs benet. På fötterna har jag ett par skyhöga och åh så bekväma klackskor i lack och Mary Janemodell. Svarta som min eyeliner och mina ögonfransar. Den här outfiten brukar jag tänka på ibland. Det är fint att den inte finns, för då skulle jag nog känna mig mätt på kläder och byta bana. Men så länge drömmer jag om den. Om mig i den. Om den i garderoben, butiken, på festen och snällt slängd på golvet. Vilken är din drömoutfit?
