Ni ber mig ofta att skriva om självbild, vikt och ideal. Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Det finns så många skribenter där ute som är genier på detta till skillnad från mig. Hanna Fridén, Cissi Wallin och Annika Marklund är några. Men självklart vill jag dra mitt strå till stacken och trycka på hur fruktansvärt viktigt det är att peppa sig själv, älska sin kropp och inte ta skit! Jag har alltid varit modell större. Ända sedan jag kom in i puberteten har mina bröst varit stora och höfterna breda. Som de flesta människor går jag upp och ner i vikt och ser inget större problem i detta. Jag märker det väldigt snabbt eftersom jag alltid har snortajta klänningar som knappt går att stänga efter en god middag. Inte för att jag inte vet vilken storlek jag är utan för att jag gärna visar upp mina former. Sån är jag. Det är inte enkelt att tycka om sig själv och alldeles för många klankar ner på sin kropp och anser den vara ”fel” på något sätt. Jag mår som bäst när jag inte tänker så mycket på min kropp. När man har saker för sig och dagarna bara springer förbi. Tittar man på sig själv för länge i spegeln ploppar fel efter fel upp och allt slutar ofta i en ond cirkel, så är det även för mig. Jag har alltid levt efter mottot ”har du ett problem eller är missnöjd med något, gör något åt det eller skit i det”. Detta funkar bara om man är frisk. Självklart ska man inte skita i en sjukdom så som anorexi eller bulimi, det vore rent utav fruktansvärt. Det vackraste jag vet är människor som vågar vara stolta över sig själva och visa det. Tycker inte ni det? Hur man nu hittar styrkan till detta är olika. Jag finner den i varma vänner, ett rikt socialt liv, män och vin, musik och att prata mycket och länge. Det är min terapi. Dessutom blir jag alltid glad av att se mig själv i spegeln när jag är färgglad. Det är som att jag vill smitta av mig det till mig själv. Jag har alltid sett och sagt till mig själv att jag är vacker. Tagit för mig och aldrig gömt mig. Inte är jag fullkomlig för det, men om det gör att tjejer där ute med extra höfter och bröst, eller utan för den delen, också vågar det ger jag mig själv ännu mer cred och till slut blir det en god cirkel. Tänk att det troligtvis finns någon som mår sämre än du som verkligen skulle uppskatta ett leende när ni möts på gatan. Vi får ta hand om varandra. Jag har mist min bästa vän och vill inte att någon människa ska behöva gå igenom det som jag gått igenom. Jag värdesätter min lycka högt. Därför känner jag mig stark. Jag är värd det och det är du också.
