När jag var liten var varje detalj viktig. Du hyvlade osten i formen av en bil, så smörgåsen blev roligare, lät vattenstrålen ner i glaset bli lång och skvättig så vi fnittrade runt middagsbordet. Jag fyllde år och du målade figurer, gjorde skattkartor och fick tjugo små barn att nästan kissa på sig av spänning. Du tyckte nog att det var lika kul, det kändes i alla fall så. Ibland när vi tittar på varandra har vi en tyst överenskommelse, som att jag inte ska säga till mamma om den där gången du ville ge mig jättefart i lekplatsen och jag flög tio meter genom luften(vår lilla hemlighet) och du vet att jag lämnar teven på med flit så du måste komma in, stänga av den och natta mig. När jag var liten var du omöjlig på mornarna. Nu vet jag att du jobbade hela nättarna för att kunna vara med oss och bygga lego efter skolan. Vi klarade zelda och den där gången du bar mig när jag grät, den glömmer jag inte. Jag är för bra för honom, det vet jag nu. Men det finns fina killar, men inte finare än du. Grattis på födelsedagen.
