I morse vaknade jag och kände mig helt frisk, så jag tog en tidig morgonpromnad. Det är kanske den bästa stunden på sommaren, tillsammans med riktigt röjiga roliga sociala middagar. Högt och lågt. Surrigt och stimmigt eller total tystnad. Jag tar mig nämligen aldrig tid i stan. Luften var kylig och gräset fuktigt, nästan som en känsla av tidig frost. Många säger att sommaren är på väg att ta slut och lika många säger stopp, jag har inte ens gått på semester än. Jag känner inte så mycket kring sommarens längd, räds inte de kyliga mornarna. Kanske tycker jag till och med om känslan av att tiden går om jag ska vara ärlig. Det bästa jag vet är vetskapen om att en ny dag börjar, ett blankt blad. Vad vill jag fylla det med? I början av sommaren är jag snabb och rörig, kaninpuls och tusen viljor. Jag kommer till Gotland och fokuserar på det jag ser. Vi renoverar, fejar, städar, packar upp, firar, dukar, jobbar, presterar. Men när mitten av juli passerat, jag har tvingats ligga till sängs i en vecka i total tristess och nu äntligen är uppe helt ensam i allt det vackra, då fokusera jag på det som känns. Inga korta fix, inga listor som prickas av. Nu vill jag bara följa med och sköljas över av sommaren. Hela vägen till slutet av september. Mjuk och lycklig, under årets bästa tid. Den vackraste och den godaste, den mest romantiska. Om en vecka är det augusti. Tid för mörkare kvällar med tända ljus, kräftskiva, stickad tröja, kantareller och solrosor. Tid för varma bad i sjön bland näckrosor, grönska, god mat, krondill och dahlior. Uteserveringar med vänner och kavaj över axlarna, båtturer och fler ensamma morgonpromenader.Den bästa tiden börjar nu. Resten av sommaren, ett blankt blad! Men först - idag. 🌻
