De två sakerna jag får mest frågor om är min hy och mitt hår. Idag tänkte jag att vi skulle dyka ner i det senare. Håret är så himla känsligt tycker jag. Hur håret mår beskriver hur man själv mår, så är det iallafall för mig. Mitt hår är också riktigt olika på sommaren och på vintern, ibland känns det som att jag är två olika personer. Men låt oss backa bandet och titta lite på min hårhistoria: När jag var liten hade jag ljust blont hår i korkskruvar. Lockigt med lugg. Samma hår som min farmor och min pappa. När jag blev tonåring blev håret mörkare och tjockare. De lång lockarna blev lätt slitna och så här beskrev jag ett av mina tidiga trauman i bloggen 2009:"Jag var väl 12 år kanske och mitt hår var av sprödaste nordenkvalité. Fullt av envisa lockar, virvlar och omöjliga tovor. Varje dag märkte jag hur det blev slitnare och slitnare och efter ett tag uppstod hårda små dreadlocks i nacken. Jag dolde dem i flätor, knutar och mössor. Ingen märkte något alls. Efter ett tag var en stor hård knut i nacken enda alternativet. Så fick det bli, jag skämdes för mycket för att säga något till nån. Jag lät knuten vara, sov med den, duschade med den och vägrade släppa ut håret.Ibland får jag minnesbilder från när vi åkte bil. Då brukade jag be till Gud om att håret skulle reda ut sig och lovade att jag aldrig skulle be om något annat någonsin igen om det bara ordnade sig. Jag minns hur mormor bodde hos oss en natt och tjatade på mig att jag skulle släppa ut håret när jag gick och la mig och jag kände enorm ångest för jag kunde inte. En dag när jag hade haft gömknuten i många månader tog jag en kam, en sax och gick in i det lilla badrummet i hallen. Där fanns det speglar åt alla håll. Jag klippte upp tofsen och lät mina tovor falla med dunsar mot axlarna. Gråten klumpade sig i halsen och jag höjde kammen mot huvudet. Det gick inte alls. Inte en chans. I all frustration lät jag saxen klippa av de största tovorna tills det knackade på dörren. Det var pappa.Vi satt nog i fyra timmar i pappas arbetsrum och redde ut mitt hår, hårstrå för hårstrå. Han klappade på mig och jag snyftade lite, men egentligen kände jag bara en oändlig lättnad. Inga fler hemligheter tänkte jag då. Idag visar jag stolt upp mitt slitna hår som står åt alla håll, speciellt på morgonen. På hjässan är håret lite kortare, men det är bara för att jag har legat och hånglat så mycket den senaste tiden och det är ju bara fint."Klassisk 2009-bloggande, those were the days! <3 När jag gick i gymnasiet blonderade jag mig platinablont och klippte håret kort. Drömmen var att se ut som Marilyn, obviously. Bonusbild på röjig 20-åring med lösögonfransar. Jag jobbade som pointer på trädgården på nätterna och hade en stark stil redan här. Håret växte ut och i mina early 20's så var håret rejält slitet. Jag brukade sätta i långa lösflätor som var 100% garanti för ragg på Metropolis. Så alla glada nöjda ändå. 2007 började jag jobba på Beyond Retro och då färgade jag håret knallrött. Sen var det riktigt himla rött några år. Under den här tiden jobbade jag med tv och det var bra att vara en tydlig karaktär. Inte så lätt att hitta sig själv bakom allt, men man syntes! Jag träffade Pontus som rödhårig. <3 Bloggade på. Men till slut tröttnade jag på att alltid färga håret och ville testa att se lite mer ut som mig själv igen. Först fick jag blondera hela håret två gånger för att det röda skulle försvinna. Det var riktigt frasigt och härligt. Jag blev gravid och i takt med att bebisen i magen växte gjorde även min utväxt det. Här hade det gått ett helt år och utväxten var halvvägs ner. När det fanns tillräckligt mycket oblekt hår klippte vi av allt det dubbelblekta och slitna. Sen var det 100% jag. 2017 började jag podda med Sofia och då hade håret hunnit bli långt och mörkt. Det blir mitt hår på hösten och vintern. På sommaren är det blont. För prick ett år sedan såg jag ut så här. Mitt hår såg långt och fint ut, men i hårbotten började det klia något brutalt. Jag fick panik. och tre månader senare såg mitt hår ut så här. Det hade gett upp totalt. Hårbottensituationen påverkade håret så mycket att massa föll ur och det som fanns kvar var väldigt slitet. Så det fanns bara en sak att göra. Klippa av det. Inte så nöjd med kort hår som ni ser, men det behövdes göras. Så här såg jag ut i början på året. Mörkt och kort hår. Nu har håret växt ut lite och än så länge har inte hårbotten ballat ur totalt för säsongen. Jag tvättar det sällan och torkar det alltid innan jag går och lägger mig så hårbotten aldrig är fuktig. Min frisör säger också att mina hårstrån som jag tappade förra vintern är på väg ut igen, så huvudet är fullt av korta strån. Håll tummarna att det håller i sig över vintern. Drömmen är ett långt blont svall till sommaren, vi får se hur det går. Vilka är era bästa tips för att hålla vinterhåret i schack? Har ni också hemska minnen med tovor från barndomen? Puss!
