God morgon! Det är tidig söndag när jag skriver detta och jag har smugit upp och satt mig med datorn i vardagsrummet. Utanför fönstret är det disigt och havregult på fälten. Fukten hänger i luften, jag antar att det kommer regna en skvätt idag. Jag har så tydliga rörelsemönster här. Har ni också så på morgonen? Vaknar, tar fram linserna som börjar ta slut. Typiskt att jag inte hade räknat ut det i juni, nu har jag fått ringa min optiker och be henne skicka några extra expressnabbt med posten för att jag ska kunna se. Vet ni hur blind jag är? Ja det vet ni nog. Det är en av mina mörkaste ångesthålor, där jag trillar ner ibland om jag har för mycket tid. Men nu, och tack vare er som tipsat och hjälpt till, har jag en toppenoptiker som vet att jag är lika rädd för optikerstolen som vissa är för tandläkaren. Men än är det en vecka kvar innan alla duktigheten som gå till optikern behöver börja. På fredag åker vi hem och då ska nästan allt vara färdigt här med flytten. Jag tror det varit en bra timing med tillträde i början och överlämning i slutet av sommaren. Jag var stressad i juni av att jag inte hade hunnit bo in mig innan vi satte gång med renoveringen, man måste lära känna ett hus och ett hem, dess ljus och känsla innan stora beslut tas. Men vi har så mycket som behöver göras och en del saker är ju bara för husets välmående framöver så det var lika bra att sätta igång direkt. Nu så här i augusti känns det som att vi bott där ute på När trots att vi varken har sängar, badrum, kök eller något annat för den delen. Men vi har en hemkänsla, jag har sett ljuset och så har jag träffat många experter. Ön kryllar av kunniga människor som vet allt om äggoljetempera, såpaskurade golv, hur man snickrar en dörr och lagar ett gammalt fönster. Kvarteret kryllar av människor som varit i huset sen de var små och det blir tydligt när vi går runt där vilken underbar plats det är. Jag är så lycklig där, trots att det mest består av byggdamm och ruttna bjälkar i hög för tillfället. Det är ingen brådska. Nästa sommar kommer också, och då är jag redo för allt det roliga. Den här hösten har jag ett mål förutom det vanliga arbetet, det är körkortet. Livet är för kort för att inte kunna vara fri och jag vill kunna hoppa in i bilen och ta mig dit jag vill och behöver. Jag vill arbeta med kostym och det finns inte en chans att det skulle kunna bli av utan ett körkort. Så jag följer mina drömmar och hoppas att det går i mål. En dag i taget åt rätt håll. I vinter fyller jag 40 och jag funderar på hur man ska fira det. Är det bäst att vänta tills vädret är bättre och låta själva dagen få vara något trevligt med de närmaste? När man fyller 40 kanske man får möjlighet att bli en bättre människa. Jag tycker iallafall att det är så det barkar med åldern. Det blir bättre och bättre. Man börjar på ostadiga ben, springer in i nåt utan att veta och drömmer och hoppas. Sen tar man det lite mer försiktigt, lyssnar på råd från experter och lär sig ljuset. Lite som ett gammalt hus. Ha en fin vecka nu! Nästa måndag ses vi från stan! 🧳
