God morgon! När jag skriver detta är det lördag morgon och jag sitter själv i köket. Det är lugnt och stilla men så var det inte igår kväll. Älskar att ha lägenheten full av vänner och barn, plocka gosedjur och städa undan efter en fredagkväll. Köket är rent och lägenheten doftar gott. Hösten är här. Jag är så glad för det. Att få vara hemma, kura in mig, värma mig i badkaret och äta god mat. Jag tror jag vet hur jag vill fira min 40-årsdag i vinter nu också. Hemmafest och sen middag runt många bord, stimmigt och storstadskänsla, trångt och avslappnat. Jag tycker inte så mycket om långbord och vill inte sitta ner en hel kväll. Det finns ingen härligare känsla än att titta ut över sitt hem, se ett knökfullt kök med vänner från då och nu som har det urtrevligt, sen gå till en mörk restaurang med tända ljus och fortsätta i samma känsla. Så får det bli tror jag. På tal om förr och nu så hittade en bloggläsare mitt gamla barndomshem till salu igen. Här bodde vi från 1996-2011 när mina föräldrar skiljde sig. Fast jag flyttade hemifrån 2005 och har inte lämnat söder sen dess. Roligt att de har massa konst av min pappa på väggarna, de måste veta att vi bott där tänker jag. Det skulle vara spännande att se hur det ser ut på Hallandsgatan nu, dit Pontus och jag flyttade ihop 2014 och bodde tills vi drog till Mosebacke 2019. Jag har för mig att de som köpte av oss, som var våra grannar, slog ihop lägenheten med sin och byggde en stor av den. Är ni också nostalgiska med gamla boenden? Jag tänker mycket på allt som hänt där. Inte bara för mig utan för de som bodde innan och efter. Barn som fötts, bråk och första hångel. Lägenheten på Grev Turegatan var så speciell och knäpp. Enorm och färgsprakande, inte lik något annat jag varit i. Pingisbord i vardagsrummet, pappa satte lite mosaik i fönstersmygen i köket (som finns kvar!) och mitt sovrum med utsikt mot Valhallavägen där jag blev påkörd och flög 20 meter genom luften. På tal om bil så gjorde ju jag teoriprovet i fredags. Jag gick dit och var riktigt nervös. Att göra något för första gången när man är 40 tar fram många nygamla känslor i en. Har jag pluggat tillräckligt? Jag gjorde mig fin, tog körkortsbilden och sen var det dags för prov. Då fick jag nummer 13 och tänkte att det här bådar ju inte gott. Efter 50 minuter var provet klart och ett grönt Godkänt visade sig på skärmen direkt. Nu kan jag sluta läsa körkortsboken och får äntligen gå över till annan litteratur. Efteråt visade det sig att mitt foto däremot inte var godkänt så jag fick fota om mig och såg såklart ut som ett vrak. Fast ett lyckligt vrak. Hoppas ni får en toppendag och vecka! Puss. 📖🍂
