God morgon! Hur mår ni? Det är den sista dagen innan det stora regnet kommer hit enligt väderappen. Vi skulle egentligen åkt norrut imorgon men planerna ställdes in för det kommer bara regna och därför är det bättre att vara hemma och kolla på film så får man ta solnedgångsmiddagar och nattbad en annan gång. På tal om film så såg jag Vid din sida med Julia Roberts och Susan Sarandon igår kväll. Jag har inte sett den förut men blir alltid oerhört sugen på gamla 1990-talsfilmer med trygg musiksättning och överspelande barn på sommaren. Det är så himla bra, även när det inte är det. Filmen handlar iallafall om att vara bonusmamma och allt är ju väldigt amerikanskt såklart. Alla har toppjobb och barnen kommer i kläm, men så blir en person sjuk och det ändrar konflikten. Jag minns det från när jag var sjuk, att varenda litet groll eller problem flög ut genom dörren. Det är därför jag tycker om att bli påmind om det, för livets små problem skulle inte vara en grej ens om man inte var frisk. Jag känner många som lever livet helt bekymmersfritt. Eller så verkar det iallafall utåt när man umgås. De tar emot stora prövningar men behåller alltid lugnet. En tveksamhet växer inom mig då. Är det verkligen så lugnt som det verkar, för någonstans måste väl känslorna bo?Sommaren kliver in i sin andra fas av tre. Den första delen är juni ut, de två första veckorna. Då är man ensam på stranden på morgonen, det är varmt och vackert. Allting blommar. Mailen lever vilt och telefonen ringer. Hjärtat klapprar och ett ben är fortfarande i arbetsrollen i stan. Sen när juli kommer kommer även turisterna. Husvagnar och tyskar i leksaksaffären som ropar guck mal och pekar på Legot man kan göra fina blommor av och ställa i vas. Det är torrt och hett, ösregn och blixtar, mataffären i Ljugarn har tomma hyllor. Sen kommer augusti. Det är den ljuvaste stunden. Då är allt vackert och varmt, mjukt och snällt. Ett litet frö av längtan efter hösten har börjat gro.Men nu kliver vi in i den sociala och mullrande mellanfasen. Idag ska vi tillbaka till huset med ett släp fullt av grejer från våra lador. Sånt som vi inte behöver i sommar men som ändå ska med. Sen kommer regnet. Jag längtar efter att kura in mig i vardagsrummet med Pontus och Lynn. Läsa klart min bok och fortsätta titta på 1990-talsfilmer medan jag lägger pussel. Höra regnet som smattrar på plåttaket medan jag tänker att allt är som det ska, allt är bra. Det viktigaste har jag vid min sida. Hoppas ni får en fin helg, dela gärna era bästa att göra under sommarregn-tips i kommentarsfältet. Puss. <3
