God morgon! 06.13 som vanligt idag då. Borde kanske ställa världsklockan efter mig? Jag smyger iallafall upp, lite gråare än vanligt idag, och ser att Pontus levt ett helt liv efter att jag somnat till näst sista avsnittet av Tiger king. Kollar ni förresten? Har vi haft en sjukare serie att försvinna in i någonsin? Perfekt timeing just nu av Netflix att leverera en verklighet om möjligt mer bisarr än vår vardag just nu iom pandemin. En otrolig serie iallafall, alla borde se. Inte för att den är viktig på något sätt, utan för att inse att det finns olika liv. Än så länge är guvenörkampanj-killen den enda som jag kan identifiera mig med över huvud taget. Känner lite med honom. Jag tassar iallafall ut i vardagsrummet och ser att Pontus haft ett helt liv under tiden jag sovit. Tvätthögar ligger prydligt vikta på vardagsrumsgolvet och så vet jag att han klippt några poddar. Hans jobb består mycket av det just nu, sånt man kan göra hemma. Men nästan alla hans musikervänner som är vana vid att spela framför livepublik har blivit av med allt jobb, och idag ska Pontus verkställa en dröm. Han har ju en musikstudio i Benny Anderssons Arresten på Skeppsholmen och där ska han och jazzmusikerna spela in 50 låtar idag. Från tidig morgon till sen kväll ska de spela. Han fick idén efter att ha sett Netflixdokumentären om Miles Davis som hade ett kontrakt kvar med sämre deal som han snabbt ville göra klart för att kunna gå vidare. Snabbt på en dag spelade han in med alla han kände och det blev såklart en av hans mest framgångsrika skivor. P2 ska komma och sända hela sessionen också (som är döpt till Corona sessions) så ni kan lyssna på deras jazz idag eller till helgen där om ni vill. Så mycket fina initiativ inom kulturen och andra områden nu när det är knapert med jobb för de flesta. Hoppas verkligen den här tiden sätter igång de kreativa geniknölarna hos folk så kanske vi kan få något gott ur det. Jag ska vara med Lynn jobba vid datorn, dona hemma och skriva fler inlägg till bloggen. Jag har aldrig haft så här mycket läsare i mitt liv och tänker att jag ska passa på och fylla bloggen med extra bra material nu när andra saker jag hade inplanerat, som tex Min vintagegarderob, blivit framflyttat. Man kan ju hjälpa till på många sätt. Sofia ska till exempel hjälpa Pom & Flora hela natten med att fixa frukostar till alla sjukhus. Att swisha en slant till det ger ju direkt effekt. Alla sätt vi kan stötta sjukvården just nu är ju bra. Nu lägger sig solen över huset mitt emot och jag känner verkligen hur jag är i synk med mina mornar nu så här i vardagsveckan. Jag ska träna hemma idag också. Blir så inspirerad av alla gulliga i scrunchies och träningskläder som tränar hemifrån. Min mamma gör SVTs träning varje morgon kl 9.40. Kanske jag ska testa den idag jag också? Kanske du också? Att göra något som man vet många andra gör exakt samtidigt är så mysigt. Kan vi inte göra det tillsammans? Nu har jag babblat tillräckligt den här morgonen. Här kommer bilder från i fredags. En dag som planerats länge och som skulle se ganska annorlunda ut med stora fester och mycket folk, men som skalades ner och blev underbar trots allt. Jag började dagen med min citrusgröt. Långsamma mornar betyder mycket tid att se vad som händer på torget. På med klänning och försöka ordna till detta bångstyriga hår. Sista helgen innan frisörbesök. Jag lämnade på föris och gick den mysiga vägen via Roddargatan med utsikt över vattnet hem. Sen fotade jag ett samarbete i mitt kök som kommer vara perfekt lagom till påsk. Pontus jobbade på från vardagsrummet. Han är den där på hemmakontoret som sitter fokuserad och tyst och jag är den där störiga som går runt, petar på grejer och vill prata. När det blev lunch fick jag en inbjudan av Sandra att komma till hennes kontor och äta take out-mackor från Häktet för att stötta dom. Så jag virade halsduk runt mig. Promenerade genom kyrkogården. och till hennes kontor. Mackor åts, läget diskuterades. Hej då, armbågsbuff. Vidare mot resten av fredagen. Efterrätt hemma blev ett plommon som var så blodrött att jag aldrig sett något liknande. Vattenmelonplommon tror jag att det hette. Fint och gott. Tillbaka till hemmajobbet för resten av eftermiddagen. Mitt skrivbord. Och Pontus. Sen kom något så ovanligt i dessa tider som ett fredagsbud! En tyllkjol från Ida Sjöstedt. Väldigt Carrie Bradshaw. Jag drog på mig den över jeans, borstade håret igen och promenerade sen genom hela stan mot Sveavägen för att fira Annaklara som fyllde 40 år. Planen hade varit att äta en stor middag ute på restaurang men så ändrade vi till att bara vara hennes närmsta bästisar och så fick vi låna en underbar svit på Miss Clara istället. Utanför mötte jag Alice. Kändes fint att klä upp sig fastän det bara var vi som ändå alltid ses. Systrarna Åslund pyntade rummet. Loppisfyndade festskor till jeansen och tyllkjolen. Snacksbord i Corona-tider. Tove hade till och med köpt ingefärsshots. Mitt bubbelglas, markerat med en glittertassel så jag skulle hålla reda på det. Tänk att jag har detta lilla tjejgäng som är så smarta, roliga och omtänksamma i mitt liv. Älskar dom. och fina fina Annaklara, som är så varm, alltid kommer ihåg alla barns mellannamn och födelsedagar, skickar grattisvideor där hon sjunger med nyvaken röst och som är så tacksam och glad fastän hennes fest blev något annat. Hon fick present. Pärlörhängen att ha resten av livet. Här satt vi resten av kvällen tills Annaklara somnade i soffan och fick sova vidare uppe i en skön säng utan 3-åring och med hotellfrukost på rummet dagen efter som treat. Vi lekte lappleken med de viktiga sista omgångarna (bara röra en hand och så glömde vi den bästa, bara säga ett ljud!) och det var den fredagen. Imorgon är det fredag igen men då blir det pyjamas, spa och tacos hemma. Puss! ✨
