God morgon! Jag vaknade av att det var lite kyligt. Lynn kröp över från sin säng med små iskalla ben. Han måste sovit utan täcke. Det är alltså slutet på augusti nu och svalt på morgon och kväll. Krispiga vindar och ren luft. Så härlig känsla, tycker ni inte? Jag längtar efter en långpromenad genom Hagaparken, dricka kaffe på uteserveringar och spontanbjuda hem kompisar på middag hemma. Vid vårt nya bord! Jag sitter vid det nu. Är så lycklig över det, så lycklig man kan vara över ett bord. Den här veckan händer mycket. Imorgon berättar jag en stor sak som jag är så stolt och nervös över. En grej jag jobbat med varje dag hela sommaren. Något som ligger mig väldigt nära, läskigt nära, men som jag också hoppas att ni ska tycka om. Det är kanske det roligaste jag gjort men det finns mycket kvar, så kika in här imorgon om ni är nyfikna så berättar jag och kan äntligen prata om det som min hjärna mestadels snurrar kring om dagarna jobbmässigt just nu. Vi kom hem till Stockholm på tisdagskvällen när Mosebacke var mörkt och disigt. Wood Stockholm var fullt med folk som slamrade med bestick och skrattade, skålade och pratade. Det for förbi en tutande vespa och värmen låg stilla mellan husen. Det kändes som att komma till Paris efter nio veckor på landet, och första morgonen var jag överpepp och nykär i vår stad. Lynn och jag studsade till förskolan, han sprang rakt in och jag hann få en sne puss innan han var borta i leken och sen promenerade jag själv, lycklig och snurrig, till mitt jobb. Känslan säger jag bara! Åh som jag saknat dig Konstakademin! Att få vara ensam med mina tankar en hel dag!? Otroligt. I ateljén var det som vanligt. Stökigt och tryggt. Jag öppnade datorn och satt med krökt rygg över den non stopp tills jag blev hungrig. Dags att slurpa i sig Stockholm då! Som ett gammalt vykort från Norrbro. Jag gick raka vägen till Mahalo som jag längtat efter och köpte mig en acaibowl med locotopping och extra jordnötssmör. Blev så mätt att jag vacklade vidare sen. Mot Mosebacke. Det lilla fiket som Wood Stockholm har såg mysigt ut, men jag skulle vidare. Hem. Jobba sista timmarna här innan hämtning. Sen hämtade jag Lynn på förskolan och vi köpte två saker vi ville ha. Lera och kavlar till honom och en ny glödlampa till vår stora lampa. Vi var hemma och gjorde lite lerfigurer till Pontus kom hem från jobbet och då gick vi ut i kvällssolen igen. Hem till Sigge som bor fem minuter från oss och hade bjudit över på alla är hemma i stan-middag för familjen. Han är bäst på röror. Vit bönhummus och vanlig hummus. Ur bild, brynt smör som rörs ihop med creme fraiche och knaperstekt zucchini. Blev paff när jag såg den här lilla 1990-talskronan som jag ofta ser på loppis men aldrig vetat vad det är. Nu vet vi! Hem genom detta sen. Så mysigt att Stockholm finns kvar och att man kan vara nykär i en stad. Om tre veckor åker vi dock tillbaka till ön så kontrasterna här nog det allra härligaste. Att längta är nog en av mina bästa känslor. Jag är så glad över att vara tillbaka i jobbmode också! Höstterminen är välkommen. Feel free att önska inlägg också som vanligt såklart. Vi hörs om en stund. Puss. ✨
