I tisdags kväll åkte jag till Göteborg med min familj. På onsdagen var det nämligen begravning för min kusin Gabriel. Så det var en sorglig resa, men fint att vara hemma med Göteborgssläkten och hålla hand med dem iallafall. På tisdagskvällen smet vargen och jag iväg och hängde ensamma på Krakow som är en underbar polsk restaurang på Föreningsgatan. Sen checkade vi in på Lilton hotel som vi alltid bott på i min familj, det är som att vakna i ett litet dockhus! God morgon onsdag i Göteborg, det här var min utsikt. Innan vi åkte till kyrkan promenerade vi runt i Haga, det är extra vackert där innan jul. Lite som en tidsresa eller en julkalender. Kunde inte le som vanligt på bild den här dagen. :´( Vi kikade in i gamla favoritvintagebutiker som blivit nya med nya saker inuti. Hu. och så promenerade vi hela vägen upp till Masthuggskyrkan på toppen av ett berg. Man såg hela staden därifrån. Min syster och jag döptes i den kyrkan och det står Masthugg i mitt pass. Men nu var allt så himla sorgligt och vackert med alla tuffa hiphopare som kommit för att säga hej då och krama på min gråtande morfar. En morfar som gråter kan vara det sorgligaste jag vet, speciellt när det är min fina. Gabriel var en fantastisk musiker och person som många tyckte om. Hela kyrkan var full av P3-guldvinnare och fans, och så vi helt vanliga från Mölndal såklart. För Gabriel hade jag mina nya 30-talsskor också. De är de vackraste skorna jag lagt ögonen på, och perfekt för en sorglig dag när man vill vara extra fin. Jag köpte dem på Old touch såklart, enda stället för Askungenskor från 30-talet. Hatten är från Beyond Retro. Korallfärgat läppstift i färgen bewitching coral från Max Factor. Svart 40-talsklänning med strassknappar och sammetsrosett från Laura dols i Amsterdam och skärp från loppisgallerian i Sundbyberg. Efteråt gick vi till ett fik och åt räksmörgås, pratade barndomsminnen och när det blev kväll åkte vi tillbaka till Stockholm. Måste tillbaka till Göteborg snart igen, utan någon sorglig anledning, och bara mysa med att det är min hemstad egentligen. Känns alltid så varmt av kärlek där! Jag har en ny kamera förresten? Märks det? Vi får se hur jag blir kompis med den, men hittills känns det bra! I went to Gotherburg for a funeral. It was so sad, watching my grandpa cry. I had my best 1930's shoes on and tried out my new camera in the city. Do you like it?