På torsdagen vaknade Sofia och jag utvilade efter åtta timmars sömn i vår sjöbod. Utanför låg de röda bergen och badade i sol. Vi gjorde te och tog en promenad med koppen i handen längs med vattnet. Sen tillbaka till vår brygga. På med alla ullplagg från packningen. och sen kom äntligen Lotta Klemming och hennes farbror Bengt och hämtade oss! Lotta driver Klemmings ostron, som är vildfångade ostron som säljs till restauranger och fiskbutiker runt om i landet. Hon föreläser om ostronfisket, tar emot gäster på fiske och är en allmänt otroligt inspirerande person. Att byta liv från att arbeta med mode i Göteborg till att flytta tillbaka till Grebbestad där hon kommer ifrån och kliva in i familjeföretaget kräver mod och hjärta. Nu skulle Sofia och jag få uppleva en lite bit av hennes verklighet. Vi fick ta på oss överlevnadskläder för att inte frysa. Det var ju en strålande krispig marsdag. Får man känna sig snygg och mäktig i överlevnadsdräkt?? Det riktig sög till i magen när vi for fram över vågorna. Här känner man livet i sig. Efter några minuter i full fart kom vi fram till lagunen där vi skulle plocka ostron. Ostronen växer från strandklant ner till 15 meters djup. Här växer Ostrea Edulis, också kallade Europeiska flat ostron, och Crassostrea Gigas, eller så kallade Söderhavsostron, vilt på havsbotten. Vattnet var kristallklart och det var helt vindstilla här i viken. För att få plocka ostron måste man ha markägarens tillåtelse, så det är inget man bara kan gå och göra. Dessutom är ostronfisket en gallring med noggranna regler. Ostronen ska inte plockas när de leker, under sommarhalvåret, och heller inte vara för små. Vi vadade ut i våra dykarbyxor med gummistövlar i ett och kikade ner under vattenytan. Där låg ostronen som små utplacerade stenar och det var bara att putta in dom i håven med foten. Ett stilla arbete, i tystnad. Så otroligt rofyllt och mysigt. Här är ett perfekt Ostrea Edulis. Iskallt, nyplockat och redo att ätas. Efter 20 minuter hade vi plockat nog med otron för att äta oss mätta på så då lät vi Lotta kika igenom. Vi grävde en grop i sanden och gjorde en eld. Ostronen hamnade med tången de växer bredvid på ett fat. Här behövs ingen is. Lotta visade hur man öppnar ett ostron korrekt. Viktigt att hålla emot något hårt som en sten eller bänkskiva. Sen stoppar man in kniven i toppen på ostronet. Drar igenom med kniven och öppnar försiktigt. Vi öppnade en flaska champagne från Bar la Lune. Sofia och jag fick öppna resten av ostronen. Vi grillade de färska kräftorna som vi hämtat dagen före med lite gremolata rakt över elden. En otrolig upplevelse. Att först vara på den här vackra platsen, sen kliva ut ur sitt ego och sin vanliga sfär för att fiska ostron, något jag aldrig tidigare gjort, sen äta dom och andra lokala skaldjur över öppen eld. Jag kan inte komma på en bättre 30-årspresent, bröllopsresa, upplevelse etc. Allt det här otroliga finns så nära. och att få vara med Sofia och Lotta en hel dag, i havet, på stranden, bland maten. Öppna ostron, prata om allt och verkligen känna sig fri. Dags att hugga in! Det blir inte färskare än så här. Vi slurpade i oss nygrillade kräftor. Och gjorde musslor där gräddsåsen till slut blev karamelliserad så det smakade som salt dulce de leche att droppa surdegsbrödet i. Varför är det så mycket godare att äta utomhus? Efter ett par timmar ute till havs så kom vi tillbaka till Lottas dykarbod. Sofia och jag ska ju jobba med en stor gemensam sak senare i år och kände att nu var hela kroppen och huvudet fulltankat med energi. En punkt på min bucket list att bocka av. Helst flera gånger framöver. <3 🦪✨🌊
