På den sista dagen bestämde vi oss för att åka tillbaka till Ercolano så fort vi vaknade för det var den bästa loppisen jag någonsin varit på! Bara bara helt fantastiska grejer överallt. Butikerna är som små hål i väggen och så frågar man efter vad man vill ha. Allt från sjuttiotalsplyester till Hermésscarves. Strålande tycker jag. Jag satte igång direkt med att filma Antikdeckarna och shoppa till mig själv mellan tagningarna. Först blev det två klänningar. och sen ett par solglasögon till! Fast de fick jag i och för sig av herrn som hade butiken för han var ganska glad då vi hade valt det finaste i hans butik för att auktionera ut i programmet! Det är världens bästa fynd och vad det är får ni snart veta. Christian var med såklart och han är så himla bra att ha när man vill pruta och prata om kärlek. Vi är nämligen ganska kära båda två och längtade litegranna tillsammans. Vi tittade nog på hundra klänningar och jag fick lära mig massor om italiensk vintage. Som att det heter americano till exempel. De första second handkläderna i landet var från USA och kom efter kriget som hjälpsändningar. Italienarna blev tokiga i alla coola jeans och så fick det heta americano. Hej hej. Det här var nog tredje dagen jag var tjungen att ha den här klänningen men så blir det ju när man gör tv. Tyvärr sprack den under båda armarna när jag blev varm men vad ska man göra, jag var ganska glad ändå! Efter fyra timmar i hettan åkte vi in till stan och gick till Neapels mest kända café. Gambrinus heter det och inuti ser det ut som en gammal italiensk film. Vi drack espresso ur fina koppar. och tittade på miniglassar. Men jag var mer sugen på något isigt och köpte en cocosisdrickagrej. och så promenerade vi omkring ungefär överallt i Neapel och filmade påor, fejkade telefonsamtal, blev nästan överkörna av hundra moppar och smög runt bland fiskstånden i de spanska kvarteren. Jag blev helt galet sugen på vongole. och klockan var ju två så vi satte oss på en restaurang med alla mina favoritskådespelare på väggarna. så fanns det vongole på menyn också! Efter lunch köpte alla i tv-teamet ungefär tio kilo parmesanost tillsammans. Jag köpte inte så mycket, men tog den bästa sorten. Något måste man ju ha med sig hem. Sent på eftermiddagen var vi helt klara med alla inspelningar och jag nästan ramlade in på hotellrummet och kastade mig på sängen. Mina skor hade gått mer än de hade lust med så de låg lite sorgsna på mattan med slitna kanter. Jag åt ett äpple i duschen. Det är min hemliga grej. Sen sov jag tills fötterna inte värkte längre och satte in ett "nu har vi gjort klart två hela program"-band i håret. Kvällen avslutades med middag på en mysig och lummig piazza. Jag åt tempura. och sen kom vi på att det var fredagkväll och skålade i drinkar för vi haft världens bästa resa! Translation: My last day in Napels was filled with more shopping. I bought two dresses and a pair of sunglasses. Later we had coffee at a gorgeous café and dinner and drinks outside in the warm night air!
