foto: saint signora God morgon! Jag sitter på verandan på landet och lyssnar på fågelsången blandat med vad jag gissar är en helikopter som försöker släcka skogsbranden i Paradiset som ligger här intill. Sjön är spegelblank och det ska bli 26 grader i skuggan idag. Det blir absolut ett bad. Fast det var någon som skrev nåt i kommentarsfältet om att det fanns avloppsvatten i Kvarnsjön men jag hittar det inte på internet någonstans? Skriv gärna igen och skicka källa så jag vågar bada utan att bli sjuk. Jag är på spänn nu, fastän jag försöker varva ner här på landet med långhelg. Lynn är ledig från förskolan idag så vi stannar en extra dag och firar mamma som fyller år. Jag ska göra pannkakstårta eftersom det är det bästa hon vet och önskar sig varje år. Pontus har rensat grusgångarna och klippt gräset så jag hoppas hon blir glad. <3 Det känns som en brytpunktstid nu eller hur? Tidigare när pandemin var det enda extremt stora var det som att en bubblande oro tog över och nu efter mordet på George Floyd tycker jag det känns som att oron har förvandlats till aktiv handling. Vad tycker ni? Märker inte ni en skillnad i diskursen i samtal och på internet? Från oro och rädsla till ilska? Tänk om det är nu vi verkligen gör skillnad? Allt det där vi pratat om med klimatet, människosynen, respekten, vi har en chans att ställa allt till rätta nu eftersom vi backar så himla tydligt hem. Det finns tid för eftertanke och rannsakan. Internets makt visar sig och ingen kommer vara tyst eller opåverkad av vad som händer i världen. Under hela vår livstid har det aldrig varit så här närvarande, som ett upphöjt medvetande men samtidigt kanske det är bedövat? Fruktansvärda saker fortsätter ju att ske. Kommer vi ta med oss något i tiden efter detta? Jag vill iallafall tro att det finns en chans till bättre tider. Världen har kanske aldrig varit så här liten och kompakt? Eller är det bara något som känns? Det ska bli otroligt intressant att se vad som händer konkret med politiken efter detta, tycker inte ni? Hur kommer den stora massan rösta? Efter många år av en högervåg kanske fokuset på vården i pandemin, på hur svarta utsätts i USA och hur Trump leder det skakade folket visar att vi prioriterat fel de senaste åren. Kanske vi med vår demokratiska makt inser att vi är de som kan förändra världen nu? Det är vår uppgift som generation. Några andra saker jag tänker på idag, 1 juni: - Så fort det blir sommar blir jag sugen på att titta på deckare. Gärna riktigt brittiska, spännande och välgjorda där man sitter på helspänn fram tills slutet. Eller vackert knasiga med tydliga karaktärer och välskriven handling. Har ni några tips? Skriv gärna i kommentarsfältet! - Den här veckan ska jag äntligen rida! Det ska bli så otroligt kul, spännande och jag hoppas verkligen jag vågar vara i stunden och inte är rädd, bara kan njuta. - Igår pratade Pontus med sin mamma och hon berättade att Greta snart kommer löpa och kanske är det då vår hund blir till?? - Finns det något mjukare än påslakan från 1990-talet med fräsiga tecknade motiv som man sover under på landet? - Varför känns det så spännande när man börjar lägga ett 700 bitarspussel men så tomt när det är klart? - Är man någonsin mer hemligt skamsen som när man ska gå runt sjön och tappar bort sig för att man vet "en bra genväg" och det slutar med att man pulsar runt i megahög sly desperat på jakt efter att hitta tillbaka till stora vägen igen? - Finns det något somrigare än plockad förgätmigej ur mammas trädgård i en loppisfyndad vas? Det står här framför mig på bordet. Nu ska jag krypa ner under täcket igen för jag fryser lite om benen, så hörs vi snart. Ha en underbar måndag i juni så kommer ett önskeinlägg lite senare idag. Puss!
