Ibland slår det mig att allt hade kunnat vara på ett helt annat sätt. Hur hade det hade varit om jag istället för att börja jobba med tv och blogga kanske fortsatte i skolan, utbildade mig eller jobbade vidare med teater? Hur hade det varit om mina föräldrar, och sedan jag, inte var offentliga? Hur är livet när man inte tänker på att andra lyssnar och ser, att det finns intresse i var man köpt sin kappa och skvaller som underhålls av människor som intresserar sig. Om ingen visste vem jag var, eller brydde sig. Eller jo såklart, några nära. Familj och vänner. Jag undrar hur jag varit i en helt annan miljö, en plats där jag inte syns eller hörs, bakom och i ett stort maskineri. Hur hade det blivit om vi stannat kvar i Göteborg, om jag inte gift mig som 23-åring. Hur hade livet kunnat vara, tänker ni någonsin på det?Det olevda livet, tänk om man kunde få se det så som Mr Scrooge får se sitt öde om han fortsätter som tidigare. Tänk om man fick några olika alternativ på ett bräde som 18-åring och sen kunde välja det som verkade passa en bäst. Troligtvis hade jag hamnat här ändå, tänker jag ofta, eftersom jag började mina dagboksinlägg med att hälsa alla välkomna som liten och det sitter liksom i min ryggmärg och urpersonlighet. Tänk ändå, vad hade kunnat bli?Man ska ju inte ångra något sägs det, men är inte det också ett talesätt som finns för att plåstra om såret som blir efter att ha gjort fel val i livet? Är inte ånger en väldigt tydlig signal, som tåls att lyssnas på? Jag tror dock mest på det olevda livet som ligger framför en. På att man kan ändra sig, byta, förändras och testa nytt. Att livet och ödet inte är något bestämt, det finns så mycket att göra. Det svåra är att ha tålamod och timing att se när dörren öppnas på glänt och sen rusa in med full kraft, i förhoppning om att det okända ska bli bra. För egentligen, vad är livet värt att leva för om vi vet allt som ska hända? Så tråkigt. Eller är det trygghet för vissa? Trygghet för mig är att jag har mig om ryggen in i det okända. Det, än så länge, olevda livet.
