Idag när det blåser så hårt att man vaknar av rädslan att trädet på balkongen ska falla ner på gården nedanför kan en dokumentär vara på sin plats. Jag såg den här igår, En vanlig fucking människa och grät säkert tre gånger. Mest för att det är så himla orättvist att vissa människor behöver förklara sig för omvärlden hela tiden, för att det var en sån himla fin skildring av hur det är att vara tonåring (och mamma till tonåringar även om jag nog inte vet någonting om det). Filmen handlar om Sam, som föddes som Isabelle och hans enäggstvilling Denise. Om deras syskonskap, om hur lång tid det tar att bevisa för alla andra att man vet exakt vem man är, och att denna kroppen inte hör till. Scenen där han får tillbaka sin mens är hjärtskärande, och hela dokumentären är väldigt intimt filmad. Tips så här på lördagsmorgonen. Hoppas ni också gillar. Här är länken till dokumentären. Puss. Translation: A saturday tip for my swedish readers, a dokumentary about Sam, a normal fucking person.