1 & 2 God morgon! Jag känner mig så oerhört glad och sprittig i kroppen. Den här veckan är nämligen en vecka som är så fin och glittrande att jag vill lägga den i ett litet skrin eller nåt. Kan inte minnas när jag var så längtig och förväntansfull senast. Det är så mycket som händer nu, inuti och där ute. Valet (kommer ett inlägg om det) närmar sig, jag har tankar som sträcker sig över år framöver, framtidsdrömmar, idéer och knasiga läskiga beslut och chansningar att ta. Inga grejer sker snabbt i min värld dock. Det är månader av planering, väntan och tådoppande innan storförändringar äger rum. Men mindre saker som gör veckan till en juvel är också värdefulla att njuta av. Idag ska jag äntligen få träffa Daria och hennes bebis Wilhelm. Ni vet Daria och jag som var gravida samtidigt och blev nära vänner från att bara funnits i varandras kompiskrets. Vi hängde varje dag, hon fanns där när jag blev sjuk, vi har pratat, fikat, promenerat, delat det mesta. Men sen flyttade hon och hennes familj till London. En sån himla sorg, fast lycka för dom såklart. Men jag som inte brukar bli särskilt känslosam över vänskaper (de har en tendens att komma och gå ändå, man växer upp, växer ifrån, flyttar etc) önskade verkligen att det skulle vara annorlunda för oss. Daria som blivit en av mina närmsta, skulle vara längre bort än ett Taverna kl 11?-sms. Men idag ska vi alltså ses, äta frukost och avhandla livet. Pirret inför det, som en födelsedagspresent prick ett halvt år innan jag fyller. Efter frukostmyset med Daria och Wilhelm ska jag på ett spännande möte. Som det heter när man inte får säga. Det leder kanske till ingenting, det leder kanske till väldigt stora ting. Det är något jag hållit på med sen i våras, vi får se om det blir av. Oavsett kommer jag säga till såklart, så ni fattar vad det är jag går och tänker på om dagarna. Efter det mötet kommer nästa jobbmöte rakt på. Jag har nästan tackat ja till en grej som jag inte gjort sen 2011 innan jag började med tv. När man är programledare är man begränsad angående vissa jobbsaker, men just nu finns en lucka i mitt liv att göra detta. Testa, se om det är roligt, vi får se. Imorgon, tisdag, åker Pontus och jag till Paris. Vi ska vara där två nätter och Lynn ska vara hos sin farmor på kenneln. Det är alltså första gången Pontus och jag gör något så länge bara vi två sen vi blev föräldrar. Borta två nätter, vilken känsla. På fredag är jag i stan igen, då ska jag fotas till ett samarbete, ha två provningar, packa upp, tvätta, för på lördag packar vi väskorna igen och åker till Gotland! Äntligen! Längtar nästan efter det mer än till Paris, fast på ett mer hemkärt sätt då. Vi stannar på Gotland tills onsdag. Jag ska jobba lite, fota två samarbeten, men vi ska också göra must, plocka alla våra lila plommon, planera trädgården och ladan, elda i kakelugnen, promenera i Ljugarn, laga mat i timmar, äta frukost till ljudet av absolut ingenting på stentrappan och sakta vakna av den smygande septembersolen in genom sovrumsfönstret. Det blir min vecka, längtar efter varje punkt! Förutom valet på söndag då, som vi kommer följa från Gotland. Det gissar jag blir en riktig rysare. Glöm inte att rösta, det är vi som tillsammans kan göra skillnad för många människors framtid. Ha en fin måndag nu, jag ska hoppa på cykeln och äntligen få krama på Daria igen! ?
