God morgon och välkomna till mitten av januari! Snart fyller jag 35 år och Pontus 40! Hur sjukt? Att jag är "mitt i livet" snart och att det liksom ska puttra på här tills jag blir "gammal"? Så känns det. Nu har jag landat någonstans där man bara ska köra på i rutiner och sen är det den sista fasen i livet som inleds. Hur obehagligt? Men också tryggt. Kan man få känna båda? En grej jag tänkte på är hur mycket liv som sker utanför bloggen. Speciellt numera. Förr om åren var ju bloggen en tydlig redogörelse för varje dag, tanke, förändring, inköp, reflektion, sminkbyte etcetc. Innan dess var det lite mer romantiskt och poetiskt. Kommer ni ihåg tiden när bloggar var nya och de var lite mer som en Tumblr? Jag tänker på Lolitas ibland, min favoritblogg från den tiden. Så fanns det bloggar som bara var texter, bloggar som bara tog dagens outfits och så vi som hänger kvar då. Inte så konstigt att man förändrar sig över åren dock. Det är ju naturligt att följa med i rörelsen. Nu är vi tillbaka i en tid där inte varje steg berättas om på bloggen, det har vi ju Instagram till. Här och på andra bloggar är det mer reflektioner, samtal och tankar än förr. Det handlar mycket mer om kommentarsfältet och inte bara envägskommunikation. När jag började blogga räckte det med ett foto från ett omklädningsrum så fick jag 25 kommentarer om att det var en fin klänning. Det skulle inte hålla idag. Idag kräver vi mycket av kanalerna vi ger tid. Vi vill samtala och bli klokare, snällare och leva ett njutigare, bättre liv. Fint ändå. Att vi inte riktigt nöjer oss med bara underhållning. Det har vi ju memes till. :) Iallafall tänkte jag berätta om lite saker som hänt i livet som jag inte skrivit om, sånt som pågår mellan raderna. 1. Jag har varit med om en retinololycka. Jag började använda en ny retinolkräm och allt gick bra. Men sen på dag fem blev ansiktet helt knallrött, huden flagade och i fyra dagar har jag fått sitta med en påse frysta ärtor i ansiktet på kvällarna för att kyla ner brännskadan. Jag har även tagit slut på en hel tub av Weledas skin food-kräm för extra torr hud. Därav mitt glasiga ansikte på bilden ovan. Nu börjar det läka dock! Undrar om jag får bättre eller sämre hud av detta? Ibland tänker jag, vad skulle hända om man la ner all himla hudvård och bara använde mandelolja som folk pratar om. Inget annat. Skulle det bli bättre eller sämre då? Fast jag älskar ju alla ritualer och rutiner, det handlar ju om något mer än bara det där praktiska, det är känslan. Fast inte den brännande känslan då, hehe. 2. Jag anar en ny trend. Öppna förhållanden. Vad tror ni? Kommer vi leva mer öppet i framtiden eller kommer vi vara traditionella så som vi varit sen 1970-talet? Är det inte dags för lite mer öppenhet i den klassiska familjebildningen? Jag ser tecken på det i min lilla bubbla. Vi får se om det visar sig i större sammanhang. Känns härligt på något sätt. Kanske också för att vi lever så himla mycket längre nu, ska man orka vara med en och samma i så himla många år? Det härliga för mig kanske ligger i att få följa det på håll men inte ändra något själv. Kanske sker det stora saker i livet efter 35 ändå. 3. Jag har gått tillbaka till gamla avsnitt av Fredagspodden och lyssnar nu på hur det var så här års för två år sedan. Det är en helt otrolig känsla, att få höra på verkligheten fast innan pandemin. Tex så har ju Hanna skilt sig och fått en ny relation sen dess. Att veta saker om de man lyssnar på och gå tillbaka i tid och höra det byggas upp är väldigt speciellt, som att vara synsk. Kanske borde det funka på bloggar också? Gå tillbaka i arkiven och se hur det uttryckte sig månaderna innan något stort berättades. Kanske går det att ana? 4. Tittar ni på På Spåret? Min pappa är ju med nu men det är inte det som jag ville berätta, utan vad min moster gör där. Hon är nämligen den största stjärnan på hela På Spåret utan att synas en sekund. Det är nämligen hon som är den grafiska formgivaren som gör alla roliga saker som Fredrik Lindström håller upp, alla bilder, pussel och annat som behöver formges och skapas. Blir stolt varje gång något knasigt dyker upp och längtar efter hennes födelsedagskort som alltid är de finaste. Christina. <3 5. En tanke från pulkabacken. Min snabba överslagsräkning och summering av ratio hjälm vs. inte hjälm är ca 60/40. Är inte det konstigt? Borde inte hjälm vara lika vanligt på barn i pulkabacken som på springcykeln? Kids rumlar runt på sina snowracer, slår slint på stjärtlappar och flyger i all världens fart rakt mot träd. När vi gick från pulkabacken sist stod där en ambulans. Ni som har kids och som åker pulka, har ni hjälm på era barn? Om inte, varför inte? Så intressant att det är självklart på alla andra ställen men i pulkabacken, där finns det verkligen två läger. 6. Igår när Lynn och jag skulle kliva av bussen så trängde sig en kvinna med munskydd på tillsammans med sin dotter precis när vi skulle kliva av. Som att hon såg de bra lediga platserna i bussen och liksom ville skynda sig på för att få dom men istället för att vänta på att vi skulle kliva av trängde hon sig mellan oss i bussdörren när vi var på väg ut. Är inte det underligt? Att man gärna trängs med främlingar för att få en Corona-säker plats? Jag tycker mig ofta se den typen av stressig dubbelhet nuförtiden. Jag är verkligen inte den som säger åt hur folk ska göra men kanske just därför blir jag lite extra provocerad när folk gör onödiga risker för att själv få det bättre. Undrar om hon sitter hemma och ojar sig över att andra inte håller avstånd? Undrar om jag gör samma sak? Oh. 7. Sju favoritgrejer den här veckan: vita franska tulpaner, kraftigt rödvin som smakar peppar och körsbär, vår matta som kommer idag, Lynn när han sjunger Nalle Phu-låten, förhoppningsvis ett positivt svar på nästa stora jobb-projekt, Familjen Bridgerton-maraton utan att skämmas och rostat vörtbröd med skrattande kon-ost och dansk salami. Hej!
