God morgon fina ni! Det är söndag morgon och jag är vaken först som vanligt. Tur att man har ett barn som gärna sover länge, annars vet jag inte när man skulle hinna blogga på helgen? Det är så mysigt så här dags tycker jag. Lugnt och stilla och man får vara ensam med tankarna. Jag sitter i vardagsrummet som äntligen är fritt från renoveringsgrejer. Det är luftigt och nästan tomt. Ett skåp, en soffa, en matplats ett soffbord. Inga onödiga pryttlar. Men det kommer väl. Än har jag inte hunnit göra hem av det är rummet, men snart så. Igår var jag så skör så skör. Jag vet inte riktigt vad det är, livet generellt kanske? Jag försökte skylla på flytt och renovering men Pontus påminde mig om att jag alltid varit sån här. Hur lätt är det att glömma? När jag är i mina energi och lyckorus tror jag att det kommer vara för evigt och när jag känner mig låg minns jag inte när jag var det sist. Jag tror problemet ligger mycket i att jag känner efter så himla mycket. Gör alla människor det? Jag ser personer som lever livet med en klackspark, inte ligger och grubblar på morgonkvisten en söndag utan bara lever på och har det gött. Eller kanske inte att de gör det ändå? Jag tänker på min vän som har en sjuk förälder som jag verkligen känner med. Hur allt som händer och arrangerar om dynamiken i en familj kan förstöra en. Att det är själva tryggheten med en familj, de är samma jämt. Varje lördag loppis. Igår var jag inte med men det är mysigt när det plingar till i vår familjetråd på what's app och jag ser vad de handlat och att de äter samma macka i de sammetsröda sofforna som alltid. Det är så tryggt. Jag är en trygghetsknarkare deluxe. Men samtidigt tycker jag att det är så himla härligt att man aldrig vet vad som kommer i framtiden. Hur livet drastiskt kan förändras på en dag, jag vet det kan, och sen blir det helt annorlunda. Kommer jag vara gift för evigt? Kommer vi bo här för evigt? Kommer vi ha Gotlandshuset för evigt? Kommer jag jobba med detta för evigt? Allt kan förändras, man kan uppleva nästan vad som helst. Men tyvärr är mitt kontrollbehov min fiende. Tur att jag inte är rädd för framtiden, jag har alltid tyckt att det är spännande att inte veta. Men varje dag i elva år har jag skrivit här till er. Sagt hej hur är läget? Hur mås det idag? Här i Stockholm är det sportlov och många är bortresta. Igår var jag själv med Lynn på museum och träffade en förskolekompis och hans mamma. Vi satt och pratade om livet på och utanför förskolan. Tänk så många potentiella vänner det finns bland föräldrarna där? Som känner ens vänner, jobbar med spännande saker och är roliga. Som dessutom har barn födda samma vecka som en själv? Så mysigt. Och imorgon ska jag träffa Marie-Louise som jag inte känner alls, men vars bilder jag sparar varje gång de dyker upp i mitt flöde. Kanske är jag modig som säger hej? Kanske är jag så van vid att kommunicera så här, med er, att jag inte räds att prata med nya personer och kanske inte bara som kollega eller bekant? Jag vet ju hur fint det kan bli med vuxna vänner. Jag tänker på Sofia i mitt liv, och hur viktig hon har blivit. Stackars Sofia som druttade på näsan härom dagen och bröt den. Känner med henne så himla mycket just nu. Det kan verkligen gå fort i hockey som man säger. Förrförra året ramlade Sandra och bröt svanskotan. Det kan gå fort så ligger man där på asfalten. Här bredvid mig på bordet står en bukett med påskliljor och franska tulpaner. Det gör mig orimligt glad. På bordet ligger en halväten chipspåse med cheddar och vitlökssmak från mellokväll igår och här bredvid bordet står en antik tallrikshylla som jag köpt till köket som ska upp imorgon. På tal om köket, snart är det klart! Och jag såg att jag fått några frågor om hur själva samarbetet gått till och vill klargöra att vi betalar för köket och bygget själva privat såklart och att Marbodal köper inlägg i mina kanaler, men det gäller ju mitt företag och Aller. Hoppas ni hänger med. :) Idag är det söndag och vi ska rensa i hallen. Alla helgdagar går åt till att rensa nu. Jag blir tokig på att ha färgburkar och bortglömda tavlor lutade längs med väggarna. Det kliar i mina fingrar att blir klar och kunna landa och känna mig hemma. Men nästa vecka får vi paus. Då åker vi till Gotland några dagar på lov. Hoppas husen står kvar, efter stormen. Typiskt att det ska regna också. Jag hade verkligen sett fram emot ett soligt Gotland. Plocka snödroppar i trädgården, grilla ute i vantar, åka ner till havet och kasta sten i de höga vågorna och springa runt grusvägen. Men det får vi göra ändå, fast i regnjacka och tjocka tröjor. Och kakelugnen igång på kvällarna. Nu hör jag hur killarna börjar vrida på sig där borta i sängen. Idag ska vi duka upp en härlig helgfrukost. Färska frallor från bageri, lemonad med is, smoothie och allt gott utom kaffe då. Typiskt att vi inte har en vattenkokare! Idag ska solen skina en sista gång innan snön kommer, enligt min väderapp iallafall. Jag ska sätta mig en stund vid skrivbordet och göra en jobb-plan för resten av våren. Allt jag vill göra, hinna med och planerar innan sommaren ska ner på en lång punktlista som jag ska kunna checka av. Men innan jag slutar vill jag avsluta med en sista grej som jag fick i en kommentar igår som jag tyckte var så himla himla bra. Jag älskar ju att se hur ni har det och få en inblick i era liv. Nu kanske vi kan få det i era garderober? Så här skrev Lisa: "Hej Elsa, tack för en fantastisk blogg! 🌸 Jag har en önskning om blogginlägg! Jag tror att det är fler än jag som har väldigt fina plagg i garderoben som känns svåra att styla, man vill använda dem men man får inte riktigt till en bra outfit?? Skulle inte du kunna göra ett typ utav inlägg där man får maila dig en bild eller två på plagget och sedan gör du en bloggpost om dem? Och kanske till och med att andra läsare berättar hur de hade stylat plagget? Hade varit en sån fin läsning! Tack på förhand, kram!!" Kan inte ni maila in bilder, eller skriva en kommentar med länk till bild, på er i plagget eller bara plagget och en liten berättelse om er så bygger jag en outfit! Kanske till och med mer? En hel dag runt plagget? Maila mig på elsabillgren@gmail.com så gör vi en grej av det. Och ni som fått tag på era gamla favoritplagg genom bloggen, glöm inte att skicka till mig så sammanställer jag ett inlägg av det också. Åh nu önskar jag att det fanns fler avsnitt av Bachelor jag kunde plöja, men jag får nöja mig med lite Love is blind med skämskudde i sängen. Så himla sjukt program! Har ni sett? Jaja, ha en underbart fin söndag, förlåt för allt mitt svamlande, nästa vecka blir det Gotland, om än för ett litet regnigt ögonblick. Puss!
