Hej fina ni! Hur mår ni idag? Jag är lite skör. Lycklig efter igår när vi hade minst sagt kaosartad middag här hemma men som också var så himla trevlig. Jag fick en chock när jag tänkte på hur det var för några år sedan när vi firade. Nu är vi verkligen i en annan tid i livet. Fokuset när Siri bestämde att hon skulle försöka lägga alla barnen samtidigt i vår säng och peppen i Aleks ögon när han trodde det skulle lyckas, haha. Uppgivenheten som kom när Harriet stapplade ut efter bara en liten stund och så peppen igen när de somnade om. Och så höll det på. Men vi hann också dricka massa bubbel, äta skaldjur tills vi storknade, leka lekar och göra quiz och prata. Utsikten över fyrverkerierna här på Mosebacke var underbar. Men mer om nyårsaftonen en annan dag. Idag tänker jag på de sista dagarna vi har kvar av jullovet. På helgen som vi kommer tillbringa på landet för att suga ut det sista ur ledigheten. Med nyfödda valpar och långpromenader. Jag har lite ångest också, för det har jag alltid efter en festlig kväll. Har ni det också? Jag brukar tänka på att man måste vara extra snäll och bara göra mysiga saker dagen efter. Kalla långpromenader varvat med varma bad. Croissanter och apelsinklyftor, Kung fu panda 3. På den nivån. Men här kommer lite romantik som är ungefär som ett varmt bad. Nämligen en klänning som jag har fått donerad till samlingen. På den sista inspelningsdagen med Äkta Billgrens gav projektledaren Ulrika mig den här presenten. Den skulle innehålla hennes mormor Berits brudklänning från 1953. Men det är ju nästan alltid historierna och människorna under klänningen som fascinerar mig mest. Så himla spännande med människoöden och en glimt in i någon annans värld. Det behöver inte vara något speciellt, bara en bild så här på den som gifte sig räcker nog för att jag ska bli varm inombords. Det var Irene, Berits dotter som skrivit ut den lilla bilden med info om kapellet hennes mamma gifte sig i med hennes pappa när de var 18 och 30 år gamla. Jag fick dessutom ett långt fint handskrivet blev. Där skriver Irene om hur hon varit på mina föredrag, köpt en bok och fått den signerad och när hon hörde om att Ulrika skulle jobba med mig i tv-programmet tänkte hon direkt att jag skulle få klänningen. Så fint! Nu öppnar vi paketet. Inslaget i en bib, haha! Något fint väldigt 50-taligt tittar fram. Stora klädda knappar i ryggen. Så fin! Tack snälla Irene för klänningen och att du tänkte på mig! Ha en mysig nyårsdag nu alla med snälla saker så hörs vi med energi igen imorgon! Puss! 💕 Foto: Wilma Orr / Studio Emma Svensson
