Sandra påbörjade en sån himla fin serie på fredagar där hon summerar 10-talet. Jag fick frågan om jag kunde göra samma och absolut kan jag det. Listor och tillbakablickar är ju kanske det mysigaste vi har i bloggvärlden. Mycket har ju hänt på tio år också, rätt kämpiga men också fina saker i mitt liv. Vi ägnar tisdagseftermiddagarna framöver till att titta på det tycker jag. Här kommer 2010. Året började med att jag förlovade mig. Pontus gick ner på knä mitt på ett dansgolv kl 02 på nyårsnatten och frågade om jag ville gifta mig med honom. Vi hade träffats i mars året innan och var så pangnyförälskade att det sprutade ur öronen. Antingen skaffar vi hundra barn nu direkt eller gifter vi oss på studs sa vi. Och tre dagar efterråt var jag hemma hos mamma och pappa på Grev Turegatan, åt semlor och berättade. Jag var 23 år. Japp. Mina föräldrar hade ett vykort med world trade center på väggen. Mina föräldrar har ju alltid varit lite speciella, konstnärer har ju en tendens att vara det. Här är en bild från deras ateljé som de delade då på Rehnsgatan. Den var enorm och på dörren ut mot gatan stod det soprum på en skylt. Men där inne fanns tex en vägg av gamla skåp travade på varandra. Jag och Pontus bodde tillsammans i min lägenhet på Samaritgränd med Pontus katt Mira som han fått av sin förra tjej. Vi var så glada att äntligen få bo ihop på riktigt igen efter att min lägenhet brunnit i maj året innan, men nu var det sanerat och klart och vi livsnjöt så ofta det gick. Två ostron och dela på en hummer. Självklart har jag hällt upp aiolin i en kaffekopp. Det var ju 2010. Han var det snyggaste jag sett. Hade hatt på sig jämt. Och jag snålade inte med sminket. Eller blixten. Här är bilden jag la upp och hintade om min förlovning med. 2010 var ett pangår för min karriär. Det kändes som att allt verkligen tog fart för mig då. Jag ville jobba med tv mer, hade gjort en del grejer på ZTV och bloggat i ett år på ELLE. Kände mig ny, ung och het. Titta vad fint jag fick vara i ELLE detta året, bredvid Ben Gorham. Kompisar jag hängde med dagligen var Alice. Annaklara. Tove. Och Louise. Louise och jag jobbade ihop på Beyond Retro-kontoret. Jag sökte jobb där 2007 helt utan tidigare erfarenhet, bara baserat på min kärlek till gamla klänningar, och jobbade mig snabbt upp från säljare till visual merchandiser till PR manager som jag var nu. Mitt jobb var att låna ut kläder till tidningar, prata om vintage i tv och representera Beyond Retro i alla samanhang. Samt hålla i events och styra upp konserter och annat. Levde rollen fullt ut. Under våren planerade Pontus och jag, eller vargen som jag kallad honom på bloggen, vårt bröllop. Vi hade ju inga pengar så pappa lovade att han skulle hjälpa till så vi kunde ha något att äta på festen. Vi testade bakelser på petite france och bestämde oss för det och mackor. 23 och 28 år och glada i livet! Allt kan hända! Yep, det kommer det göra också... Så gulligt moodboard vi gjorde till vårt bröllop. Lina var min frisör. Mitt röda hår var mitt signum och alla som kände igen mitt namn tänkte på det röda håret. Här är jag på ELLE-galan med Elsa Sylvan. Minns den där Louis Vuitton-klänningen hon hade på sig att det var det vackraste jag någonsin sett i mitt liv. Så fin i ull med skärp. Jag hintade om ett nytt jobb på bloggen och i mars kunde jag berätta. Jag var den nya programledaren i Antikdeckarna! Vi åkte till Köpenhamn och filmade. Så här flashig var min mobil då. Ett foto jag själv tagit på rosor som skal. Jag ville ha två olika bröllopsklänningar eftersom vi skulle gifta oss och ha festen på två olika dagar, och hittade festklänningen först på jobbet. En knallrosa bakelse. Så här såg det ut i mitt kök. Får totalpanik när jag tittar på bilden men jag minns att jag tyckte det var så fint. Flera tidningar gjorde hemma hos. Vågade färg då. Och så var jag känd för att ha klänningar framme överallt. Min tagline var Elsa med klänningarna, "jag äger 1000 stycken". Känns inte så coolt idag. Hemma i min lägenhet hade vi fester, middagar och folk över jämt. I köket dracks det alltid vin och så spelade vi mycket kort. Efter en fredagsrunda kunde jag komma hem med den här skörden. Så hittade jag den! Bröllopsklänningen jag skulle gifta mig i. Tyll med strass från 1950-talet. Sima fotade mig i mina klänningar. Jag hade fått det största tv-jobbet i mitt liv och ville ha pressbilder. Men först skulle jag gifta mig! Jag fick den finaste möhippan en person kan önska sig av mina vänner. Att gifta sig när man var 23 år var ett mkt smart drag ur möhippe-perspektiv. Allt var kul jämt. En outfit på stan. Måste ha stuckit ut lite. Och så gifte vi oss! 8 maj 2010. Världens regnigaste, kallaste och finaste dag. Min brudbukett, som blev till på plats av en slump av det folk hade med sig till mig. Efter bröllopet åkte vi till Paris. Typiskt oss att hänga med kompisar på vår bröllopsresa. Här är vi hemma hos Susan som var accessoaredesigner för gamla Céline. Allt var fint hemma hos henne. Drömliv. Allt skulle vara så vackert, fint och romantiskt då. Inget fick skava. Men jag var inte alltid lycklig. Kanske drack jag för mycket. Jag gick iallafall på tusen event i veckan. Ville bli känd och kunna göra det jag älskar. 23 år och så sugen på att klättra. Vi levde på kåkens balkong. Drack fireball-shots och dansade konstant hela nätterna. Vi hade dessutom en klubb som bestod av alla här ovan som hette Holiday. Och den 23 maj hade vi vår bröllopsfest! I mammas och pappas lägenhet. Det var kanske den bästa bröllopsfest jag varit på, men jag är ju partisk såklart. <3 Men kär som ett troll var jag. Den sommaren åkte Pontus och jag på en roadtrip genom Sverige. Först till Strängnäs och hundarna. Sen till Öland. Och sen till Österlen, där Alice föräldrar bor. Älskar den här bilden för övrigt. <3 Favoriter. En bild från mammas och pappas lägenhet, Sigge bodde fortfarande hemma då. Ja, ungefär så var 2010. Kanske det bloggigaste året vi har. Dagens outfit i motljus, skyhöga klackar och inga bekymmer i världen. Jag tänkte dock bara på det stora som skulle komma. Jag skulle säga upp mig, jag visste att jag ville bli fri. Så jag sökte efter en assistent på bloggen som sen kunde bli min efterträdare på Beyond. Ville satsa på bloggen. Det kan väl inte gå? Jo kanske, om jag verkligen verkligen vill och vågar. ✨
