☁️ Jag har en anteckning i min telefon där det alltid finns minst 20 uppslag till blogginlägg om jag skulle få idétorka. Det är så skönt att få lite styrning ibland när man ska skriva eller skapa något. Som uppgifterna i bilden som jag alltid tyckte så mycket om. Inom uppgiften är det nämligen lättare att vara kreativ. Exempel på inlägg som finns på min to do är "Outfits från första Sex & the city-filmen", "Bra köp (och lämna detta) på loppis i sommar - en lista" samt "Favoritkonstverk". Känns som en mysig tidning jag skulle läsa.🌥 Ett av mina bästa trick för att må bra är att spara på positiva besked eller framtidsplaner. Drömmar och mål som inte så många vet, eller saker som hänt som man inte säger till någon. Så fort jag säger rakt ut vad som hänt försvinner en liten bit, men om jag är helt ensam med mitt urknäppa men väldigt spännande telefonsamtal vid macken i När, eller mötet i augusti som kan förändra mitt liv, så finns alla möjligheter kvar att det kan bli av och bli viktigt. Scenarier spelas upp i huvudet och hemligheten växer inom mig och blir tredimensionell. Allt är möjligt.☁️ Förutom loppis är min mysigaste sommarshopping att scrolla runt online på nätterna och titta på kläder. Lägga något i varukorgen och lämna det där några dagar. Titta tillbaka och se om det känns lika bra. Beställa hem något till slut och hämta ut det i den lilla butiken Ljugarns handel som säljer flugsmällor, hyr ut släp och som är Systembolagsombud. Idag kommer den här klänningen och de här flip flopsen som tillsammans blir min flottaste sommaroutfit. Kanske är det detta jag ska ha om två veckor när vi har bord på Bungenäs matsal? En tjusig middag om två veckor. Det är så långt mellan stora händelser här, det älskar jag.⛅️ Pontus har köpt en vinylspelare och den står nu här på golvet i vardagsrummet. Simon & Garfunkel spelar knastrigt på kvällarna när vi dricker ett glas vin och hinner prata om annat än vad som ska handlas, städas, fixas eller planeras. Det låter burkigt och tunt. Jag fick min första vinylspelare av pappa i 16 år-present och köpte mina första skivor i butiken på St:Eriksgatan tillsammans med min kille Martin som var barfota i skolan och rullade sina egna cigaretter. Jag köpte David Bowies Ziggy Stardust och Pink Floyds Dark side of the moon i mint condition. De stod i en back på mitt piano tillsammans med mammas ärvda skivor med The Beatles och The Ronettes. Min musiksmak säger alltid något om var jag är i livet. Från Mariah Careys Honey på cd-singel köpt på skivbutiken vid plattan där man kunde lyssna först innan man slog till vidare mot dräpande The Velvet Undergroud på LP. Från kickers till indie-estet. Från Östermalm till Södermalm. Nu lyssnar jag på Simon & Garfunkel i mitt hus på Gotland. Vad är jag då? Mediakvinna i Vasastan?🌤 Jag skickade ett vykort till mormor härom dagen. En bild på mig och Lynn när han öppnar paketet han fick av henne i födelsedagspresent. Jag tänkte lite på hur få vi är i vår släkt. Mormor och morfar var båda endabarn. Min moster fick ett barn, jag har ett barn som är det enda barnbarnet i vår släkt. Min pappa har inga helsyskon och min mamma har en syster. En liten fin släkt full av personligheter och historia. På midsommar berättade Pontus om sin familj för oss vid bordet. Han har en stor bullrik brokig släkt och alla satt hänförda och lyssnade på hur han berättade om sin pappa som var engelsk spion, sin farmor som var brittisk flapper girl och kom till Stockholm där hon gifte sig rikt. Om Astrid som är hans pappas första fru och om hans mamma som var dotter till läkaren som tog hand om deras barn. Hur Astrid är gudmor till barnen i andra kullen nu. Hur en stor och brokig släkt kan bli ett. Jag tänker på mormor när jag lägger vykortet på den digitala brevlådan. Hon har inte varit spion eller flapper girl. Men hon är nöjd. Har inte krävt mycket av livet, älskat sin man tills han dog, spelat bowling ibland, jobbat på Ericsson i 30 år. Hoppas hon blir glad för sommarvykortet.
