God morgon! Jag vaknade först 05.20, vad i! Jag har gjort det i två dagar nu. Sen jag pratade med min terapeut om the Big one för första gången i måndags. Jag borde sett det coming när hon frågade hur läget var och jag sa jo det är bra! Jag är på topphumör och så glad idag och hon sa, okej men ska vi prata om din sorg då? Och så var det storgråt i en timme. Och jag kom fram till många saker och absolut ingenting på samma gång. Att man kan vara tacksam och lycklig och samtidigt skitarg, ledsen och sorgsen. Att sorg gör ont i hela kroppen precis som ångest. Men det var det värt. Jag tror verkligen inte på att bara trycka undan saker man är ledsen för. Det visar sig på så konstiga sätt då. Kan komma ut i hur snäll man är mot andra och hur kul man har i livet. Så det är aldrig värt det. Även om man vaknar med andan i halsen kl 05 på morgonen. Men jag somnade om och har nu sicksackat min väg förbi tågbanor, helt blind, till toaletten. Tappat en lins på golvet, fått i två. Så nu sitter jag här i soffan och tänkte skriva ett blogginlägg till er innan killarna vaknar. Det är svårt att fokusera. Jag har så mycket att berätta! Roliga saker jag är glad för också. Men det kommer så småningom om. Om det är något man fått lära sig den här våren är det tålamod. Känner ni till Horror vacui? Väldigt speciella och lekfulla kläder inspirerade av nattlinnen och med en otrolig hantverkskänsla. Ser ni den handveckade kjolen? Den här blåblommiga klänningen var så himla fin. Ett nytt plagg som skulle kunna vara från förr. Ibland stöter man på gamla plagg som skulle kunna vara nya också. Som den här antika klänningen med knyt i ryggen och på axlarna. Hur otrolig? Jag spanar på den här typen av enkla romantiska klänningar på galor i framtiden. Nästa ELLE-gala kommer vara mer lantlig drömmig elegans och mindre åtsittande paljetter, gissar jag. Från Desert vintage. Underbara ballerinaskor hos Alina Brane. Så fint till allt i sommar. När jag var liten drömde jag om att bli florist. Jag gjorde små buketter av blåklockor, förgätmigej och smörblommor på landet, knöt ihop dom med snöre jag hittade i källaren och satte mig med dom vid vägen och försökte sälja. Men ingen köpte. Kanske var ingen redo för mina Instagramvänliga barnbuketter då? Fionas gulliga trädgårdsbuketter skulle jag betala mycket för vid vägkanten. De flesta som lägger upp loppisfynd, och det finns ju riktigt många såna konton idag, känner jag inte jättemycket för eftersom vi inte delar smak. Men Pellgaardska ryser jag nästan till varje gång jag ser i mitt flöde. Hon hittar exakt allt jag skulle köpa! Åh. Vill både bli kompis och veta exakt var hon går och är en gnutta avundsjuk på samma gång. Men unnar såklart. Titta vad vackert med skulpturen på piedestalen. Bra jobbat. Ett riktigt farligt antikkonto är Hårga antik. Jag har inte vågat säga det här än men jag är på jakt efter det perfekta träerna matbordet eftersom jag har så svårt att fota mot det gröna. Men än så länge har jag inte hittat det, men massa andra fina saker. Som den här enorma tallrikshyllan. Man skulle kunna göra sin egen Astier de Villatte-butik hemma. Jag lagar ju couscous flera gånger i veckan hemma men brukar alltid blanda ihop alla ingredienser. Sen såg jag den här bilden hos Skye och insåg hur trevligt det är när man serverar maten så här. En enorm tallrik med smörig och nötig couscous och örter (här även med tonfisk, persilja och mandlar), sen ostar, klyftad mogen tomat, bönor och bröd. Trevligt. Älskar de blandade små glasen. Jag har hittat ett nytt matkonto som jag är så himla inspirerad av. New York-restaurangen King. Bara hur de serverar sin family style pasta. I slurpigaste laget! Så himla krämigt, smarrigt, smörigt och med valnötter på. Ser ljuvligt ut tycker jag. Stephannie Lius blåbärs och pistagemaränger är något att göra i sommar tror jag. Imorgon ska jag hem till Sofia i Gamla Enskede på lunch och tänkte svänga förbi Bergenströms rekvisita och Matateljén på vägen hem sen. På fredag är ju vi nämligen lediga då det är vår bröllopsdag så det blir fredagshandlingen en torsdag. Det finns så mycket jag är sugen på! Som rosébubbel med kapsyl. Två fina omslag jag sparat på Instagram det senaste. Titta vad vackert på House & Garden. Den färgskalan jag försöker få till hemma i vardagsrummet. Ljust, isigt blått men mysigt och klassiskt. Älskar gardinerna, fåtöljerna såklart, det pyttelilla bordet, lamporna (Josef Frank väl?) och möbleringen. Slutligen blev jag också så glad när jag såg Judy Dench på omslaget av brittiska Vogue. Den äldsta personen att någonsin pryda Vogue med sina 85 år. Jag är så nyfiken på tiden efter detta. Hur kommer kulturen ändrats? Kommer Family guy göra ett eller hundra avsnitt om Corona? Kommer det skapas lika bra dramaserier för oss att sträckkolla? Kommer vi i framtiden bara få följa två personer? Kommer vi låtsas som inget eller endast prata om Corona framöver i böcker, serier, filmer. Vad tror ni? Vilka berättelser kommer berättas? Sånt tänker jag på. Nu frukost. Ha en fin dag! <3
