God morgon! Jag vaknade upp i en iskall lägenhet för ett fönster hade blåst upp. Jag låg och drömde om kyla för igår kväll efter vi kommit hem med båten och nattat såg vi Sopranos-avsnittet där de irrar runt i skogen i snön och letar efter ryssen. Det var kallt överallt. Vintertid på söndag, håll alla tummar att det blir snö. Idag släpps ett avsnitt av podden Billgren Wood där Sofia och jag pratar om våra bucket lists. Saker vi vill uppleva innan vi dör ni vet. Vad har ni på era bucket lists? Lyssna gärna på avsnittet och hör våra. En av våra punkter var superlika, vi vill båda dyka och fiska efter ostron och hummer på västkusten. Sofia berättade för mig om Sveriges enda ostronfiskare Lotta Klemming och hennes företag Klemmings ostron som plockar vildfångad ostron i Bohuslän. Hon är en riktig dröm, en bucket list personifierad. Så vacker, så äventyrlig, så otrolig? Hon har dessutom släppt en bok som jag är väldigt sugen på. Jag tittar på bilderna på hennes Instagram och blir förtrollad. Vill också. Jag vill också vara så där fri. Så kommer jag på. Det är ju min lyckovecka! Jag bestämde mig ju igår att välja glädje och låta frontalloben styra. Inte känslorna. I frontalloben känner jag att allt är möjligt, jag kan också bli ostronfiskare, och göra alla de där andra sakerna på min bucket list. Sen tänkte jag på längtan som vi pratat om mycket här på sistone. Jag är ju en längtande person som skämts över det en del. Man ska ju inte längta, man ska vara i nuet och inte blicka framåt, även om det är ett lyckopiller för en. Men den här veckan låter jag inte känslocentret styra utan frontalloben och den säger till mig att det är helt okej att längta. Att man kan vara i nuet nästan hela tiden och då och då ibland längta, skriva ner det och njuta lite extra i små stunder. Så det gör jag nu: Jag längtar efter: - På lördag när Annaklara gifter sig med sin Jon. De gifter sig i Stadshuset precis som Pontus och jag gjorde för nästan elva år sedan och i vår vänskap känns det som att ingen tid gått sen dess. Eller sen vi dansade hela nätterna på F12s balkong, nakenbadare vid Stadshuset efteråt, dök efter gamla cyklar i vattnet och frös aldrig. - Nästa vecka när det är Halloween och kanske Mira får vara liten fladdermus? Det skulle hon aldrig acceptera dock. - I november när jag åker tillbaka till Gotland fast med Sofia, Frida och Siri. Lagar massa mat, dricker vin, eldar och går långpromenader i varma kläder, gummistövlar och tjocka halsdukar. - I december när Pontus och jag bor en natt på Ett Hem istället för att ge varandra julklappar. Jag längtar efter stunden när vi gör oss iordning för att gå ner och dricka ett glas champagne till fördrink. Ha fin klänning och skor, bara vara med Pontus ett helt dygn på en vacker plats i december-Stockholm. - I jul när vi fyller lägenheten med rödgransdoft, girlanger, hembakt och julmusik, man får äta risgrynsgröt och slå in paket omsorgsfullt i gamla papper, tyger och snören. - I februari när Pontus fyller 40 och jag 35 och vi inte gör någon stor grej av det men ändå firar med de närmaste. - I vår när boken kommer, jag får hålla den i min hand och vara stolt och lycklig över hur modig jag varit och hur långt jag kommit från några år sedan när jag bara var en blöt fläck som inte ens ville tänka på min sorg. - När vi väl bestämmer oss för att ta hem en valp från kenneln. - När vi hittar vårt nästa hus på Gotland. - När man äntligen får se Frankrike och Italien igen. - När jag blir fridykare och fiskar ostron. - När Lynn blir vuxen och vi sitter i soffan hemma hos honom och skrattar tillsammans. - När Pontus och jag ligger mitt emot varandra i sängen, tittar i varandras ögon och tänker på livet vi levt ihop. - När jag helt och fullt accepterar mitt öde och hur allt blev. - Nu, om fem minuter när kaffet är klart och jag stänger datorn och dricker det med Lynn under täcket här i soffan och pratar om vad vi ska göra idag. Och just det, jag glömde en doft! Såpaskurade golv. Finns det något härligare? Ha en mysig tisdag så hörs vi med bilder från Gotland snart! <3
