Hej, god morgon! Nu har jag smugit upp från sängen där två killar och en katt fortfarande ligger och sover. Jag får alltid ett skrivsug innan klockan sju på morgonen, och är man bloggare är det lika bra att gå på den känslan då. Jag tror det är för att jag ligger och funderar en liten stund, och det är ju inte ofta det händer nuförtiden. Att jag är helt själv och kan landa i mina tankar. Dagarna går ju i ett, och visst är det lite skönt ändå? Man jobbar, fixar mat, nattar, sover. Men när ska man landa i vad som händer i huvudet? Hur man egentligen mår och vad man tänker på. För visst är det viktigt? Det är väl i de tankarna existensen finns? För mig har det alltid varit läskigt med kvällen. Inte för att jag är rädd för mörkret eller nåt, men för att tankarna blir mörkare då. Hur är det för er? Ni som är kvällspigga, har ni mörkare tankar på morgonen, eller är ni alltid glada? Handlar det bara om att ni är mosiga i huvudet när ni vaknar och sen klarnar pö om pö? Berätta gärna! Den här veckan ska jag lägga all min kraft på min ateljé. Det är ju ett ljuvligt showroom med enormt fönster och massa potential. Men efter de senaste årens vardagslunk känns det inte lika krispigt som när jag flyttade in. Det är rörigt, utan styrsel, klänningarna kommer inte fram som de ska och det känns inte så inbjudande som jag vill. Därför har jag tagit hjälp av en specialist (!) inom området som ska hjälpa mig ordna i ateljén! I eftermiddag och på onsdag eftermiddag ska vi gå loss. Jag tänkte ta före och efter-bilder så ni får se hur det blev. I veckan ska jag också spela in mitt livs första podcast. Jag har tänkt länge på detta så det ska bli kul att testa och se om det håller och om det är kul att göra! Till helgen ska jag på vinterns första julbord. För visst är det vinter nu? Det snöade här i Stockholm igår och på Instagram visar alla jag följer hur snön landat där just de är. Det blev en rätt kort höst. Både höstarna och vårarna är kortare nu än jag minns som liten. Bara en övergång. Nu börjar den långa vintern. Tur att den är så mysigt, iallafall fram till min födelsedag 1 februari, sen kan jag vara utan fram till maj. Det skrämmer mig: - Så fort någon skriver något om bostadsmarknadens fall i Stockholm. Eller pratar om det på middagar, vilket jag gör själv. Hua, sånt jag inte har kontroll över är så himla läbbigt! - Att folk bara dör. Vilket de såklart inte gör, utan lever med kämpiga sjukdomar länge som de lyckas hålla hemliga. Som Rikard Wolff. Det stärker mig: - Upproret som pågår just nu och som aldrig verkar upphöra. Me too växer från att vara en kampanj till en revolution i Sverige. Hoppas det fortsätter, sprider sig och blir något vi kan titta tillbaka på som vändpunkten. Hur fint att drottningen och Victoria var på Södra teatern igår? - Pontus och jag som klarat 2017 tillsammans. Vi är så jäkla bra. ❤ Det längtar jag efter: - Nyårsafton som äntligen börjar utkristallisera sig! Det är ju ingen enkel sak att planera ett nyårsafton med en 1,5-åring. Men vi har både dags och kvällsplaner nu som känns så kuuul! Det räds jag inför: - Hur ska det bli när jag åker till Paris i två nätter? Kommer jag kunna slappna av och ha kul? Eftersom jag fortfarande nattammar och aldrig sovit en natt utan Lynn näranära? Man får bestämma sig innan att man ska släppa taget om hemmet när man reser tror jag, då går det lättare. Nu ska jag gå in och väcka sjusovarna och göra lite frukost! Och på tal om det, om en stund delar jag med mig av två vintrigt härliga frukostrecept här på bloggen. Och idag tänkte jag skriva en miniguide till hur man kommer i julstämning. Det blir väl mysigt? Och just det, igår föddes sju valpar på kenneln! Längtar tills om prick en månad när jag får gosa med dem. Ha en fin dag, allt ordnar sig till slut! Puss.
