Nu fortsätter vi snabbsummeringen av mitt liv, en bild per månad sen jag skaffade flickr i maj 2011. Läs den första delen här. April 2013 Vi tog planet till Berlin, bara vi två. Bodde på ett hipsterhotell som blev nattklubb på kvällarna, tittade på skotthål i gamla fasader, fnös åt svindyr vintage, klappade händerna åt fynd, jag skrev en guide till ELLE och så kom den riktiga våren. Den som hettar och som gör att man beställer in drinkar på eftermiddagen och sitter med benen utanför fönstret på en liten restaurang i Berlin. Det var bättre än i Amsterdam. Hon var mycket lyckligare nu. Dessutom var det ingen som snedtrippade på marijuana på planet hem. Alltså inte mamma, utan någon annan. Maj 2013 Vi rullar upp våra väskor för de branta småbackarna och knögglar in dem i trapphuset där Thomas bor. Han har bakat muffins och kakor, men Annaklara och jag är respirriga och kan inte äta. Ett glas bubbel i hans franska fönster, det är det första vi behöver göra nu när vi äntligen landat i Paris och det är officiellt intebärajacka-väder. Juni 2013 Jag tror det var Louise födelsedag eller några dagar efter. Vi firar med en tripp till Skansen, kaffe latte och sen middag på Daphne's uteservering. Tryffelrisotto och ljumma sommarvindar i Stockholm. De allra sista innan semestern. Vi vågade båda klappa på den stora ormen, det minns jag också. Juli 2013 De spelar pingis och grillar ett helt lamm när vi kommer. Enzo ligger och jollrar i en hängmatta i skuggan och vi ska få bo i ett eget litet rum hemma hos Filip och Lina. Följande dagar har vi matlag, hänger på stranden, går på loppisar och förälskar oss totalt i Gotland. Här kommer vi tillbringa alla våra somrar, Gotland får varenda en. Augusti 2013 Kris har fest i en gammal kyrka. Det är 20-talstema och alla har sina finaste långa pärlhalsband, cigarettförlängare och paljettblåsor på sig. Alla röker inne. Alla dricker av varandras vin. Det växer ett träd ur ett hål i golvet och i den gamla dopbassängen badar nu tio flappers fötterna och skorna och leker i fontänen. September 2013 Jag har skrivit på kontrakt för en bok nummer två men det är ingen som vet. Jag är i Kalmar och föreläser om vintage och Pontus fotar mig i kyrkan till Kalmar slott. Det är min andra gång där. Första gången tittade vi på Pontus barndomshem. Det var fint, men jobbigt. Sommaren hade varit jobbig. Men det är de ju alltid för mig, när man tänker på barndomshem, sånt som har varit och sånt som aldrig kommer igen. Oktober 2013 Vi räcker de tre turisterna min kamera och småspringer tillbaka till klippan längs krokiga stigar av sten, Tänk att de vågade gå med bebis i bärsele här? Vad gör man om man ramlar? Vi gör tummen upp och poserar, springer tillbaka och tackar att de inte stulit kameran. Nu har jag det perfekta vykortet från min första resa till Antibes. Storslaget, vågbrus och världens vackraste vy, fast bilden är på oss. November 2013 Vi är tillbaka i Paris. Sara har fått en bebis. Sonny Lou har blivit stor. De serverar fenomenala fläderdrinkar på Palette. Det regnar ibland. Men inget spelar någon roll. Tre minuter ensamma i en fotoautomat. Det är allt som behövs för att försvinna. December 2013 Jag har köpt en ny kamera och jag hatar den så himla mycket. Allt blir fult. Brusigt och fult. Dessutom var den ju så jävla dyr. Varför var jag tvungen att ändra på något som funkade så bra? Varför är jag inte bäst på allt från början? Januari 2014 De är några dagar gamla nu, julaftonsvalparna. De finaste små knorriga svansarna, grymtiga kvid och varma känsliga små magarna. Försiktigt plockar jag upp en och lägger den på mitt lår. En till på det andra. Visste jag att jag skulle få det så här när jag var tio hade jag dött. Jag dör nog nu med. Februari 2014 Jag fyller 28 år och invirat i 18 år gammalt silkespapper ligger min present från min farmor. Oma. Allas Oma. Mitt hår. Första gången jag klippte av mig tofsen, hos en frisör i Skärholmen. Ett hål i varje örsnibb blev det också. Nästan för att säga att nu är jag inte liten längre. Inte längre söt för er. Jag är för mig nu, för mig. 18 år senare blir den där tofsen nästan sorglig, där på min 28-årsdag. Det är verkligen över nu. Jag är vuxen and no turning back. Mars 2014 Det är den 15 mars, nästan prick ett år sen idag. Det är lördag och jag kommer direkt till ateljén efter att ha varit med i Nyhetsmorgon. Jag strosar runt en stund, njuter av de franska tulpanerna och håller sen i två möhippor och går på födelsedagsmiddag. En vanlig lördag. En lördag som jag sen haft nästan varje lördag sen dess. Men aldrig har jag varit så här snygg. Helt jävla smashing. April 2014 Årets första riktiga uteserveringsrosé i Budapest. Framför ett stort moln av gröna buskar, under virvlande vita dun från ett träd och helt utan måsten. Bara spa, konst, promenad och hångel på schemat. Och mer rosé. Maj 2014 Det är Pontus och min bröllopsdag, och vi firar den som vanligt med massa vänner i klase runt oss. Precis som bröllopsresan och alla andra firiga dagar. <3 Först ostron på Boqueria, sen shots och dans på Trädgården och sen hem. På söndagen går vi på vår allra första lägenhetsvisning. Fast då helt själva. Det är för allvarligt på något sätt. Juni 2014 Jag stänger datorn för den längsta semestern jag någonsin haft. Vill bara bort från den här stan. Där man vinkar stressigt på events och vänder sig ryckigt om för vem man kan träffa. Paranoian och otryggheten. Nej, vi måste till karja Ölandsstränder, till kalaha, till picknick, Värvet i lurarna när man målar om ett bord och midsommarkaos. Fast först ett par sista möten i ateljén. Så lätta att det känns som inget. Som att visa Jessica 30-talsklänningar. Det blir det sista jag gör innan jag drar. Juli 2014 Bakom det dammiga skyltfönstret och de tidigare vita gardinerna döljer sig en skattkammare. Smyckeskrinets lager, termiterätna golv, uppstoppade fåglar, 50-talshattar och tygrosor. De finaste sakerna som var så älskade att de inte skulle säljas. De som jag nu får klämma på för att jag frågade snällt. Det doftar starkt från Anticimex medel och jag vill ta med mig fågeln hem. Fast kanske passar den bättre här, bland alla skatter och allt älskat bråte. Augusti 2014 Sigge håller mammas stege. Så att hon inte ska ramla. Han skulle göra allt för henne. Allt för oss. Så vi ska vara glada och inte behöva oroa oss. Allt kommer bli bra. Jag älskar dig syster. Vi ska äta kräftor snart, när mamma klippt de sista grenarna. Sen ska vi fiska. Sigge lär mig kasta. Jag älskar dig syster. September 2014 Den här stan alltså. Min stad. Min fina stad! Pontus och jag ska fira Mulberrys födelsedag. Grattis grattis. Om bara ett par dagar är det releasefest för min bok. Då kommer Pontus vinna vår lägenhet när jag inte vet, inte säga det till mig så jag ska få fira men säga det sen när alla gått hem. Då är den verkligen vår, den här jävla stan. Och jag gråter för det blir så mycket framtid framför mig. Oktober 2014 Små torkade löv faller ur Jessicas reflexskärm som sen får vara med på bild. Det finaste äpplet med bladet kvar ligger överst. Vi dricker av bubblet såklart och jag klipper av strumpbyxorna till brudarna som ska gifta sig. Inte på riktigt kanske, men ändå väcks en seriös tanke. Kanske är det bröllop jag ska jobba med? Kanske blir det min nästa sak att totalt sköljas över av. November 2014 Rosa ukelele, en magisk trollkarlshatt, Elvis Presley och en historia om Knas och Knyffeln. Jag har en ny lägenhet, och Lana får sitt första alldeles egna rum. Jag lovar henne att jag ska göra mitt bästa, det ska bli det finaste första rum en liten person kan tänka sig. December 2014 Det är julafton och vi firar den här. På det finaste ställe vi aldrig ens hade kunnat knåpa ihop i våra drömmar. Där Mira hittade sin grotta på två dagar och där vi har söderläge, utsikt och drömmar. Men nu är det julafton och jag bestämmer mig för att det är nu det slutar göra ont i hjärtat. Nu skapar vi vår egna familj, det är Pontus, Mira och jag. Det är vi som bestämmer här och allt ska vara på riktigt. Januari 2015 Nytt år och ny luft i mina lungor. Jag börjar träna, jobba mindre, längta mer, drömmer vidare och tar hand om mig själv. Bättre tänder än någonsin säger tandläkaren, bättre hjärta också säger jag. Och snön. De stora vita snöflingorna i Enskede när Sara och jag är där och väljer möbler till en inredning. Jag älskar mitt jobb, jag älskar mitt jobb så himla mycket. Februari 2015 Ja har fyllt 29 år nu. Sista tjugonågonting någonsin. Vi gör samma sak varje dag. Tar med Mira ner på gården när vi går. Jobbar och ses på Coop. Handlar middag, plockar upp Mira, tränar och äter. Ligger i vår gröna soffa. Tittar på vadsomhelst. Det är så fint. Det är verkligen det. Allt jag någonsin drömt om. The second part of my summary one picture every month since I got flickr may 2011. Read the first part here.
