God morgon fina ni! Nu sitter jag här igen, har vaknat först som vanligt men ändå lyckats vända på dygnet lite efter vintertidsomställningen. I tre dagar har jag vaknat vid fem. Inte kunnat somna om för det är alltid något som stör. Lynns fot i mitt ansikte, Mira som vill hoppa upp i sängen exakt på min kudde, någon sopbil nere på gatan, någon tanke om nåt himla mail som egentligen inte är nåt men som ändå hänger kvar. Idag är det sista oktober. Jag vet det för igår ringde mormor mig tre gånger och jag trodde det hade hänt nåt. Ringde upp och så grattade hon mig på namnsdagen. Elsa-dagen. <3 Bara hon som kom ihåg. Ni har ju så mycket att fira nuförtiden, sa hon. På min tid hade man inte så mycket så då tog man allt man fick. Åh. Fint. Minns vad de sa när vi gick rundvandringen på Sundbord förra julen, att familjen Larsson tog varje chans att fira och ära varandra. Vi är inne i en förändring i familjen. Man märker att Lynn börjar frigöra sig i ett nytt steg. Eller det kanske kommer tillbaka men jag ser glimtar av tonåring i hans lilla tråringshjärna. Han vill vara själv, han vill inte krypa upp i famnen lika mycket och jag får ett hugg i bröstet. Är detta slutet? Har jag fått min beskärda dos av barngos nu? Suck. Och som ett brev på posten söker jag mig närmare Pontus igen. Som att det är svårt för mig att ha fysisk fokus på fler samtidigt. Perfekt att vi ska åka till Köpenhamn (igen!) nästa vecka. Längtar faktiskt redan efter den långa tågresan. Dit iallafall. Hem är aldrig lika kul. Men Lynn ska vara på kenneln och det kommer ju inte bli tråkigt för honom precis med två enmånadersvalpar och en farmor som ger honom all uppmärksamhet. Tänk om det snöar? Jag längtar verkligen efter snö! Nu har vi testmålat hallen med den färgen som jag tror blir bäst. Bild kommer längre ner. Men en mörk hall. Jag älskar idén i teorin, men gillar man det i praktiken? Vår hall är ju stor men inte enorm, den är som en korridor men med många vita dörrar och rutigt golv. Kommer det bli så mysigt som jag tänkt mig, vackert mot mörkt trä eller rotting, med vägghängda lampor med linneskärm. En maffig taklampa, jugend kanske, som lyser i varmt gult. Jag vill ha stjärnhimmel i hallen, men tröttnar man på det mörka? Sen när man kommer in i det stora vardagsrummet möter ju ljuset och alla fönster en, så lägenheten känns inte mörk i övrigt. Jag önskar att jag kunde ha en visning här med alla ni som läser. Eh vad sjukt att bara föreställa sig er, ni är ju faktiskt väldigt många, tänker helst inte på det. Jag märkte det igår när vi filmade det absolut sista med Äkta Billgrens. Att jag har byggt upp det här rummet av förtroende med er i den här bloggen i elva år. Men att säga saker till en kamera, till en publik jag inte vet vilja det är än, det är inte samma sak. Fast min producent Lina sa att jag har varit ärlig genom hela serien, inte någon programledare som jag var rädd för. Det är ju tur, finns inget jobbigare än stel reality. Man vill ju bara följa med. Vara en fluga på väggen. Nu ska jag sluta babbla och visa bilder från senaste tiden. Hoppas ni orkar med min svammel. Det är som att hjärnan går på högvarv så här klockan kvart i sju. Himlen stressar med att låta solen sakta gå upp. Snart ska det göras gröt och kaffe. Men nu, i en kvart eller så har jag tiden, rummet, livet för mig själv. Och alla er. Vi börjar i Köpenhamn. Jag åkte ju dit med min nya kompis Frida och vårt första stopp var Bottega Barlie. Skriv upp det om ni ska dit, det var så mysigt! Tänk vad mycket som hänt med vinetiketter de senaste åren. Minns när fina viner hade snirkliga etiketter med slott och skrivstil. Nu ska det helst se ut som att ett barn har målat en teckning. Fredagen tillbringades i lobbyn som var en typ av showroom för designmöbler från Menu. Vi testade sofforna och båda ville sno med oss dessa vita fluffiga hem. På vägen hem fick jag lägesrapport från Pontus, han hade börjat måla i vardagsrummet! Här till höger ser ni alla små färgduttar som vi velat mellan. Vi landade som sagt i ett väldigt försiktigt mellanting som man skulle kunna kalla ljusgreige med lite grönt i. På lördagen när jag precis kommit hem åkte jag till Rörstrandsbutiken och hjälpte Sofia med hennes release. Jag ställde lite frågor till henne och fick min egen Chez Wood signerad! Så här fint skrev hon: Älskade Elsa! Du har gett mig ett nytt liv genom din vänskap! Jag är så lycklig som har dig. Blev så glad! Och stolt över vår tid, som är på väg bort från individualism och går mot samhörighet och gemenskap. <3 Sen köpte vi allt som är gott på Stockholms matmarknad och åkte hem och lagade mysig familjelördagsmiddag. Söndag morgon och vyn från min säng. Undrar vad det blir för möbel här framför fönstret till slut. Många har frågat varför inte ett skrivbord men jag tror helt enkelt att det blir för stort och klumpigt. Så jag tror på något annat, kanske ett pelarbord eller månbord. Vi får se vad jag hittar på auktion eller loppis. Sen vill jag ju ha andra, mönstrade, gardiner också. Men vi har 3.30 i takhöjd så det är svårt att hitta second hand, ska nog sy upp så småningom. Något från Svenskt tenn är drömmen. Plus en vettig gammal gardinstång såklart, den ska ju vara värdig den gamla stuckaturen. Men allt behöver inte gå på en kvart. Då tröttnar man ju och vill flytta igen. På söndagsmorgonen kom Sofia hem till mig med fika. Vi skulle hålla ett föredrag på Stockholm modernamässan om 1900-talets design och trender och skrev ihop det sista innan föredraget. Sen åkte vi dit, höll föredraget, det gick superbra, och så fick vi kika runt i montrarna efteråt som belöning. Jag letar ju efter de perfekta gamla vinglasen så det kikade jag efter. Favoritmonter som såg ut som lilla Hyttnäs! Klämde länge på den här juliga duken. Istället för julstrumpa, en handmålad sämskskinnspåse? Måndag morgon, vardag igen. Solig härlig dag och jag tar Lynn till förskolan. Det är sån livskvalitetshöjare att bo nära. Vi stressar aldrig, tar vår tid och utforskar på vägen. Känner mig som mamma 5+. Efter lämning stannade jag till på Christoffers blommor och bad om en fin bukett eftersom jag skulle ha lunchbjudninig dagen efter. Hej Elsa 76 år. Vantpremiär! Så mysigt. Jag har ju hundra olika loppisfyndade så det är bra att börja i tid så jag hinner tappa bort några. Sen kom jag hem, kollade mig i spegeln och bokade frisörtid. Här ser man färgskillnaden från vit lite bättre. Det var svårt att hitta en ljus kulör som kontrasterade både kakelugnen som är gul och stuckaturen som är vit, men det blev så bra! Bukett på bordet. och så tog jag upp färgproverna jag köpt med mig hem. Eftersom det är så mörkt ville jag testa så här innan jag målade på väggen. Men visst blir den vänstra Blåis från Jotun bäst? Den har vi iallafall börjat måla upp på väggen för att se nu. På eftermiddagen åkte jag ut till Frihamnen och la speaker på Äkta Billgrens. Det var en flashback till tiden när jag hängde på produktionsbolag. Först vid 2008 när jag castade för ZTV och sen 2011 när jag fick jobbet på Äntligen hemma. Men det tar vi mer på årssummeringen på tisdag... Jag avslutade iallafall måndagen med att gå och träna med Sandra! Det är så himla mysigt att ha en träningskompis igen. Minns åren jag simmade med Louise efter jobbet och med Annaklara. Det finns inget som får min myskompis i magen-känsla att gå i taket så mycket som att blir svettig med en vän, skvallra och bara vara så bar som man är när man tränar. Äkta kompis. <3 Nu ska jag tvångsväcka killarna med kärlek och nyp, sätta på kaffe, tända en brasa och sen bär det av till poddstudion, frisören (luggtajm vi ses på stories!) och ikväll blir det galamiddag. Ja ni hör ju. Puss ha en mysig torsdag och sista oktober, imorgon börjar novembermyset här på bloggen. ✨
