Låt oss fortsätta summeringen av 2024, ett år fullt av det mesta skulle jag säga. Här hittar ni första delen. Nu dags för april-juni. Tänk att de månaderna finns! April började med vår årliga påsktradition dvs att vi alla åkte till vårt Gotlandshus för att fira påsk. En dag mitt i vårningen slog snöstormen till och klädde hela ön i vitt. Men så vips var det borta, en sista suck av vinter som kom och gick. Vi gick promenader och förflyttade oss i grupp som ett gäng lamm. Tillbaka i stan premiärades vårkläderna på en av årets finaste dagar, ni vet när solen värmer och gatorna är sopade. Här är jag hos skräddaren. Minns att jag fick otroligt mycket komplimanger för looken. Det är Paris-stilen, den enda vårstilen. Varje ledig stund ägnade vi åt att rensa på vinden, i lådor och skåp inför flytten. Bara det bästa skulle med. På vinden hittade jag lite urklipp, som detta, mitt bästa omslag på DN söndag. Andra helt oviktiga saker som hände var att jag testade spray tan för första gången i mitt liv. Ger det som ett otroligt sexighetstips, har aldrig känt mig så kroppslig i mitt liv! Dessutom ska man inte ha bh efter vilket adderade till känslan. Här bjuder jag på min nya solbrända look på den då nyöppnade och hypade baren Klotet. På våren fyller alla mina kompisar år så våren är tid av firande. Min egen födelsedagspresent brukar också infalla här, när vi går på Escape room, det är tradition! Från det ena till det andra med vänner så ligger ELLE-galan numera i april. Så glad för det! Jag gick med Sandra och här skvallrar vi på balkongen. Jag jobbade då och då nere på inspelningen i Lund så ett par dagar varannan vecka pendlade jag ner och bodde själv. Detta är utsikten från M Motel som var mitt hem under denna period. Viktigt att vara bra klädd på inspelning, med fickor stora att rymma många värmekuddar, snusdosor och mobiler som tillhör skådespelarna. I maj var det första som hände att jag gick på mitt allra sista återbesök på Karolinska. Inga fler undersökningar, inga fler kollar efter nya tumörer. Friskförklarad och precis som alla andra, men ändå inte såklart. Att gå hit en gång om året har varit en viktig del av min rehab, eftersom det har blivit så tydligt att fast min kropp i stort sett varit samma efter operationen som botade mig har mitt psyke behövt de här åren för att gå från rädsla till ilska, till uppgivenhet till acceptans och nu lycka. Idag kan jag genuint säga att det inte finns något jag saknar, tänk om jag visste det då när hela livet var över. Jag vill så gärna att alla livmoderhalscancer-patienter får den upplevelsen men förstår såklart att så inte är fallet. Jag hade ju fått ett barn och många som drabbas har inte det innan de berövas både hormoner och livmoder. Samtidigt som de får en dödlig sjukdom. Livmoderhalscancer är så himla elakt på det viset att det drabbar en på flera sätt. Cancern är bara en del, att hata sin kropp och bli fråntagen möjligheten att se sin framtid klart och leva efter sina drömmar om hur ens familj kan se ut är en lika stor del. Det är inte konstigt att det tar många år att läka. Jag hoppas iallafall att min resa kan vara ett litet hopp för den som är i processen och är rädd. Det kan gå bra och det kan bli bra! <3 En annan sorglig men fin sak som hände i maj var att vi sa farväl till mormor. Lilla Gun Åberg, Göteborg finaste. Jag grät och grät på begravningen och precis som det är när någon dör av hög ålder fanns det samtidigt något vackert i allting. Pappa följde med, Anna hade Maje i magen och vi fick en fin resa till min bästa tryggaste stad tillsammans som familj. I maj gick vi och kikade på lägenheten vi köpt. Den badade i ljus och jag kunde inte förstå att det var sant. Får vi bo här sen? Kakelugnen! Ljuset! Golven! Mariatorget! Nyp mig! Tillbaka ner till Lund för den sista arbetsdagen med de här stjärnorna. och i slutet av maj när det var varmt nog att bada åkte jag till Lovas lantställe och hade årets kanske bästa dag. Prata, dricka vin, bada, basta, laga mat tillsammans. En försmak av sommaren. När Stockholm gick från vår till sommar kom Johanna och vi hade en dag i stan där vi besökte alla ställen vi älskar, som Birgitta Watz ateljé. I juni har vi alltid Lynns kalas, eftersom han fyller senare när skolan är över och vi åkt till Gotland. Även detta år var det strålande sol. Jag har läst någonstans att kungliga bröllop alltid ligger i början av juni för det är bäst väder då statistiskt, vet inte om det är sant men jag säger det till alla nu även er! Mamma fyller år 1 juni, precis som Marilyn, så henne åkte vi till landet för att fira. Bad i sjön och jordgubbstårta önskade hon sig och det fick hon förstås. Det blev skolavslutning. och jag gjorde ett sista jobb innan vi for, Allt för Sverige med mysiga Anders. Sen kom dagen när vi tog färjan över till Gotland för sommarlov. Solnedgångsmiddagar med vänner. och frukostkaffe på stranden. Det sista som hände i juni var att jag tog färjan själv tillbaka till Stockholm och hämtade våra nycklar till lägenheten på Swedenborgsgatan som nu var vår! Ett rusigt junidygn i stan. Jag var mycket glad som ni ser! Sen kom sommaren på riktigt. Puss!
