Hej på er! 🤍 Jag hade tre nyårslöften för 2024. Jag tycker om att sätta mål och teman för tänkandet och livet. Förra året var mina löften att testa nytt, bygga upp en vintagegarderob igen och vara snäll. Det sista låter ju banalt när man skriver det, eller det gör väl alla tre om man ska vara ärlig men så är nyårslöften. De är enkla och därför svåra tror jag. Testa nytt det har jag gjort. Nya restauranger och jobb, ett nytt hem och nya rutiner i vardagen. Jag tänker ofta på min pappa som är en absolut vanemänniska med starka ritualer i sitt liv men som ofta pratar om att göra nytt ur ett filosofiskt perspektiv. Han pratar om val, att de kanske inte har så stor betydelse i livet som vi tror. Vilken maträtt vi väljer på menyn, vilken väg vi tar till jobbet. Våra vanemönster är sånt vi själva bestämmer och det finns många andra vägar att ta, oss själva bär vi med oavsett. Jag tror absolut att nya erfarenheter är det som gör livet härligt. Känna känslan av pirr i magen, som inför en läskig simlektion när man inte kan simma eller ett nytt uppdrag som ligger lite utanför ens comfort zone. Testa sig fram och därför också misslyckas ibland. Lära sig saker man inte kan, lära sig vad man vill och inte, se vad som finns där ute att upptäcka. Att börja bygga upp en vintagegarderob har jag gjort. Sakta men säkert fylls garderoben på med gamla klänningar. Jag älskar dom allihop och är så glad att jag nu har ett rejält gäng med extra fina, och dessutom hela och i min storlek, klänningar att bära med mig i livet. Det är en av mina core-grejer. Att samla på vintageklänningar. Var jag än skulle vara i världen, göra eller med vilka skulle det finnas med mig. Den typen av personlighetsdrag eller intressen ska man tänka på ibland tror jag. Vad man bär med sig oavsett. Det stärker jaget som så ofta kan bli svagt av tvivel. Även om klänningarna är värdsliga ting är de något större för mig. De symboliserar vad jag kommer ifrån och mina tidigaste upplevelser av att känna att världen är stor och tiden är relativ. Människans spår. Det tredje nyårslöftet tror jag att jag skrev för att jag var så trött på tonen på internet. Det var en period av konstant hackande och tillrättavisande. Den typen av vågor kommer då och då och det som stör mig mest med det är att ingenting kan vinna mot det. Att klaga på varandra är också en kvinnofälla. Medan vi gör det, skänker till välgörenhet och försöker få varandra att bli bättre pågår patriarkatet i lugn och ro. Det är som vanligt. Att vara snäll under året hoppas jag att jag varit förstås. Stöd och hjälp när det behövts, med öppet hem och sinne. Det är lättare när man är lycklig också, då blir man väldigt generös. Årets nyårslöften då? Jo de kommer här:Ta körkortKort och gott, i år är året då jag ska ta körkort. Så är det bara och nu är det nedskrivet så det är bara att prioritera och sätta igång. Min plan är att ta massa körlektioner i Stockholm och lära mig den tuffa vägen. Det är ju här, i stan och i mörkret på isiga vintergator, jag kommer köra i slutändan ändå så det är bara att lära sig. Jag pratar med så många som tagit körkort på landsbygden eller i mindre städer för att det ska vara enklare men som nu inte vågar köra i Stockholm, som tappat körandet och inte vågar alls längre. Så vill jag inte ha det. Mitt första steg inför att skaffa körkort är klart, nu har jag varit hos optikern och fixat starkare linser så i januari är det jag som bokar upp mig på min första körlektion och sätter igång! Kul det ska bli! Eller ja, det får vi se.Vara hela jagI år är året när jag slutar korrigera mig för att vara till lags. Under mitt sista år som 30-någonting är det dags att ta fram alla sidor och inse att det är bättre att vara en komplett person med lite konstiga personlighetsdrag än en halv. Jag vet inte vad det är med mig men kanske är det för att jag är kvinna och kreativt lagd samt i offentligheten men det är så tråkigt att tänka på hur man uppfattas hela tiden och skämmas. Det är lätt att blanda ihop med att vara empatisk och varm, men det går ju att vara det och samtidigt vara en person som tar plats och funderar mycket kring livet. I år ska jag våga visa mer av min humor, låta mina intressen flöda fritt, visa misslyckanden och ofärdiga drömmar. För så är vi människor, trasiga och därför hela. Säga att jag älskar digDet var en sak som slog mig i morse bara. När jag vaknade klockan fem och insåg att det skulle bli en sån stund. Bara jag och morgontimman alldeles själv. Om något skulle hända dig, så vill jag hinna säga att jag älskar dig en gång till. Det finns ingen anledning att snåla. Lika bra att låta allt flöda, man vet aldrig när det är för sent. Och så några bubblare! Formge mer, vara ensam ibland, laga mer mat från grunden, somna senare och vakna i mer rimlig tid, slänga trasiga trosor och strumpbyxor, börja sticka (det ska öppna en garnaffär i mitt hus!) och se alla klassiker från 1980 och 1990-talet. Har ni några nyårslöften för i år? Glad Lucia förresten, puss! 🌟
