God morgon fina ni! Hur har ni sovit? Jag sover som en klocka mellan 22-07 här på landet. Det måste ändå vara den ultimata ledighetspresenten. Strikta rutiner, vila, god mat (läs kakor), brädspel, promenader i regnet och om inte det vore nog ska det komma sol i eftermiddag. Jag känner mig så himla tillfreds. Som att sommarens lunk och alla småsaker jag aldrig annars upplever tillsammans gör mig lycklig. Att man får hyra släp för 120kr en hel dag och låna vinkelslip gratis från vår lilla handelsbutik, så fint. Så vi kan åka till tippen med böset bakom ladan från renoveringarna och slipa bort det sista armeringsjärnet från ladans fönster. Sen när Gustav och Lizzie är här ska vi piffa det sista i ladan så det verkligen känns som en mysig matplats. När vi bara är vi tre sitter vi ju alltid i köket. Jag tror på det där med att låta kroppen och logiken bestämma hur man ska inreda och bo. Man kan ha matsalar, kontor och uppstyrda rum, men man väljer ju ändå alltid att äta trångt vid det mysigaste fönstret på ett litet bord nära spisen och som jag nu då, ligga och skriva i sängen. Under alla täcken och med tofflorna kvar på. Det är svalt i stenhuset nu när solen inte legat på och gassat. Vi har inga flugor längre, de kanske hittat tillbaka till korna, och det mesta verkar faktiskt funka i huset. Förutom varmvatten i kranen i köket. Men en sån liten sak stör mig inte. Får väl låta Östen titta på det någon gång. Men på ön i semestertider behöver ju vattnet spruta ur väggen för att man ska ringa rörmokaren. Dessutom är jag nöjd. Idag ska vi åka lite norrut och jag ska kika in i en affär jag aldrig varit men fluktat över på Instagram. Vi ska äta lunch på något mysigt ställe och spela spel. Sen när solen kommer i eftermiddag tar vi fram grillen igen. Att göra middag tillsammans ute, hönsten skrotar runt i trädgården och Lynn åker runt i sin mini-audi är ju för mysigt. Inga storslagna planer idag alltså. Men det är ju sista dagarna innan vi åker på övernattning och hela gänget kommer och vips är sommaren slut. Det är ju det långsamma lunket, 9-timmarsnätterna och grillen i trädgården man minns ändå sen i november. Inte storslagna middagar och äventyr. Iallafall inte jag. Nu ska jag sluta svamla och skriva inlägget, för idag tänkte jag hinna testa en ny springrunda innan frukost. Då kör vi! Johanna skickade mig länken till kokboksförfattaren, London och Venedig-pendlaren Skye McAlpines drömmiga konto. Så mycket fint! Titta på marmorbordet, dynorna med knyt (hej 90-talet) och lampan. Så mysigt, verkligen värt att följa. Jag kunde inte slita blicken från den här bilden. Så himla vackert ljus, lugn och stund som jag inte helt förstår men det spelar ju ingen roll. Böljande landskap och lång blick är det bästa som finns. I vår lägenhet på Mosebacke ser vi ju Djurgården där bakom Södra teatern, det kommer vara fint att leva med det. Bilden är från Hanne Malmstens flöde. Mums pizzor från Örum 119 på Österlen. Ser så himla goda ut! Måste göra fler pizzor sen när solen kommer tillbaka och man kan grilla. Pizzasten på grillen är ju det närmaste vedugn vi kommer. Måste tillbaka till Österlen snart också. Bild från Diadonna. Så himla fint upplockat till frukost av Ellen. Ibland tänker jag att jag ska vara så här sval, neutral och mjuk i stylingen. Men så dras jag alltid åt brokigt, mönstrat och färgstarkt ändå. Men också åt vitt, franskt och lantligt. Jag antar att blandningen är min grej. Men jag kan ändå verkligen uppskatta en så genomgående stil som Ellens. På Mosebacke ska vi ha få men enorma saker till köket. Enorma salladsfat och skålar, enorm saltskål, enorma skärbrädor. Så blir det duttigt och brokigt här på landet. Tomater, dillfärskost och krasse på Matateljén. Detta måste jag göra hemma. Krasse har vi i trädgårdslandet så det kan nog bli en förrätt eller sallad när vi får gäster nästa vecka. Karoline är så fin i sin frisyr och den blå skjortan. När jag hade exakt den här frisyren som 19-åring så hade jag apmycket smink också. Skulle jag ha den idag skulle jag vilja vara lika lätt sminkad som Karoline. Kanske dags för ett frisyrbyte snart? Fast jag gillar ju hur långt mitt hår äntligen blivit. Och under Äkta Billgrens-inspelnigsperioden får jag inte göra några hastiga klipp, men kanske sen i vinter? Vad tycker ni? Dags för en förändring eller fint att behålla det långt och bara öka kvalitén som jag först tänkt? Jag älskade den här bilden som Dömma la upp. En blandning av allt som är härligt på sommaren. Brokigt och stökigt som i huvudet, gott och sött som smakerna, böcker, kamera, tankar. Fint! Nu kommer ett följtips till er som gillar byggnadsvård! Kummelbacken. Sofia med familj har flyttat från Majorna till ett gammalt hus i Dalarna och gör allt med fingertoppskänsla. Exakt så här vill jag att vårt badrum ska kännas sen. Brokigt, charmigt och klassiskt. Håller tummarna att jag hittar ett fint handfat på loppis, vikspegeln har jag ju redan. När jag såg den här bilden på Instagram hoppade jag till, är det ens tillåtet??! Jag som faktiskt hade glömt kräftor, liksom inte tänkt på dem sen augusti förra året, nu ligger de där i mitt flöde och stirrar på mig. Så goda! Men än kommer vi vänta ett tag. Var sak har sin tid, även om det mesta verkar flyttas framåt nuförtiden. Vi köper ju våra flodkräftor på en odling i Kräklingbo och kokar själva. Det ska bli så mysigt att göra det sista fina i ladan och sen duka upp och pynta och bjuda över kompisar! Bild från Elfvinggården. Marie-Louise Sjögrens sommarhus i Stockholms skärgård börjar ta form. Det är faktiskt hennes idé att ha en konstnär som målar i matsalen som fick mig att tänka på pappa, att klart han ska måla på våra väggar! Jag gillar mixen av stilar hos Marie-Louise. Den rundade soffan, rölakanmattan, rottingfåtöljen. Så inbjudande och mysigt. Tunna cafégardinstänger och knöggliga guldramar. Jag stannade upp lite vid den här bilden. Spännande med två olika sänggavlar? Kanske en lösning för alla som vill ha ultrabred säng och inte hittar sänggavlar till. Två antika enkelsänggavlar bredvid varandra. Kan bli fint! Från Irenedkw. Slutligen, älskar att kika ner i andras loppiskorgar. Jag är så sotis på Nostalgifabrikens drömfynd. Broderade sängkläder och gammal lantlig keramik. Erikshjälpen i Borlänge, det är där man ska hänga alltså. Mmmmm. Får se vad jag hittar idag! Kanske en lerskål till Mosebacke. Hoppas! Ha en fin dag. Vill bara säga att det är så himla knäppt att när jag skriver här varje dag blir det som ett test på mitt mående. Är det bara jag som är så himla intresserad av mitt eget mående? Tänker ni mycket på ert? Eller låter ni bara dagarna rulla på utan att känna efter? Jag känner efter alldeles för mycket, men blir liksom extra pepp när jag slår upp ögonen och inser att det är en sån där pirrig, glittrig dag. Speciellt när det inte finns något riktig konkret anledning, förutom livet i stort då. Ska man känna efter ofta och med det bli nedslagen eller upplyft ofta? Eller är det bättre att sluta känna efter och bara köra på? Finns det rätt och fel i hur man lever känslolivet? Vilket är bättre, vad tycker ni? Puss.
