God morgon! Idag är det prick en vecka tills vi vaknar upp i Stockholm, dessutom i en ny lägenhet! De senaste veckorna har jag njutit, badat, inte tvättat håret, bjudit in på spontanmiddag, släppt kontrollen, somnat i sanden, satt tänderna i nyplockade solvarma tomater och någonting i mig är redo för sommaren 2.0. Inte sensommaren, utan den sommaren som tar vid när vi åker till Stockholm. För vi vet ju alla att sommaren pågår långt in i september. Härom dagen när jag tog en ensampromenad tänkte jag snabbt på Swedenborgsgatan och började le. Det är som att vara nykär men att ens kille är bortrest. Snart ses vi. Jag minns inte om jag kände så här med Mosebacke, kanske var jag på en så dålig plats själv då att jag inte var förmögen att känna ordentlig pirr, så därför unnar jag mig. Njuter av tanken på hur livet är i sommar i stan. Vi pratar ju ofta om att längtan kanske inte är så bra, eller det har jag förstått att många tycker iallafall. Att vara i nuet är den högsta formen av tillstånd. Att längta och vara i nuet tycker inte jag riktigt motsätter varandra. Jag ser snarare längtan som ett tecken på hur man ska leva sitt liv, det som är viktigt och värdefullt visar sig ofta där. Några saker gör mig extra pirrig, tex: Långa promenader runt Djurgården och fylla blicken med bulliga träd. Träffa mina bästisar igen, som jag längtat efter dom! Kan inte vara utan! Göra ärenden till nya lägenheten, köpa handdukar och tvål och skrivbord och bakpulver och allt det där som man märker behövs när man sakta packar upp sitt liv. Första dagen med Sofia, podd i studio och sen ta en runda på stan. Dricka en stor kaffe på uteservering, inte vara stressad för något helst men titta på folk och lapa sol. Gå med pappa på Nationalmuseum. En hel sommar utan att jag träffat honom, jag saknar hans knarriga röst. Vill höra den berätta utförligt om konstverk från 1500-talet och sen bjuda honom på lunch som han tar notan för ändå. Vara tillbaka nere i min yogastudio och försvinna in i andning, mjuka snälla tankar om att ta hand om mig själv först. Det är verkligen ett före och ett efter att bry mig om mig alls. Min fina fina ateljé! Hur har du det utan mig på sommaren? Jag längtar tillbaka till att sitta här själv någon timme och smygstarta på det skrivprojekt jag har under hösten. Träffa alla mysiga brudar som blir som kompisar för en timme när vi letar efter rätt klänning för dom. Tillsammans med blödiga mammor och peppande bästisar. Det är så sjukt fint att jag får vara med om det. Se främlingars tårar, flytande guld! Mamma, jag saknar att ha dig nära varje dag! Snart ses vi och du kan titta på mig med din blick att du är upptagen men ändå glad att se mig. Stan, om en vecka ses vi! Jag undrar så mycket hur det kommer bli. Men först en vecka till av sandstrand, sovmorgon, solhattar och långpromenader. Puss! 💫
