Heej! Så ovanligt att jag tittar in så här dags på söndagen? Jag som alltid har ett morgoninlägg att bjuda på, men idag vaknade jag med svullna halsmandlar och kände att det behövde vara en riktig viladag. Så Pontus tog Lynn till Moderna museet och jag har plöjt tre Sherlock. En i soffan, en i badet och en i sängen. Nu ligger jag här och tycker lite synd om mig själv, men samtidigt är det ju mysigt och välbehövligt ibland att inte bara ränna runt för att det är helg och man är sugen på tusen grejer utan också bara ta igen sig fullt ut. Jag har lite screenshots i min telefon som legat där och där gör det ju ingen nytta så låt oss titta på vad jag sparat ner i stunden: Jag älskar att bli taggad i loppistips och delar självklart med mig vidare. BKS i dalarna hörrni, ser inte dåligt ut! Har jag visat er den här bilden? Det är iallafall min farfar Hela historien om släktskapet på min pappas sida är verkligen invecklat och spännande. Min farmor Wilhelmine kom ju till Sverige som 19-åring efter att varit krigsbarn i Tyskland under andra världskriget, mist sin pappa och flytt både Emden och Dresden till fots över landet. När Oma sen kom till Sverige började hon jobba som barnflicka i en fin familj och blev med barn med herrn i huset. Det här har hon berättat om själv i intervjuer och det blev iallafall min pappa! Så ensam med honom ung i ett nytt land hon inte kan språket fick hon bygga sig ett nytt liv för henne och lilla Ernst. Sen träffade hon Olle Billgren som också hade ett barn, min gulliga farbror Mats som tyvärr inte finns längre, och så fick de Anneli tillsammans. Men det här är alltså inte Olle, utan pappas biologiska pappa som han fick en bild på nyligen. Visst ser man en likhet, även med Sigge? Pappa har nu syskon som han lärt känna i vuxen ålder på sin pappas sida och det här fotot betyder verkligen mycket för mig. Det är något visst med att inse var man kommer ifrån, och så här på Internationella kvinnodagen tänker jag lite extra på min farmor och allt hon upplevt, överlevt och varit med om. Vilken kamp. Och på alla andra som flyr från krig och hoppas på att få komma till Sverige för ett tryggare liv, som nu kanske möts av flygblad med text om att de inte är välkomna istället, med oss som avsändare. Helt sjukt faktiskt. Jag som kommer från detta. Från henne <3. Hon är verkligen en otrolig människa. Idag tänker jag på alla kvinnor som flyr med sina barn, som gör allt för att skapa ett tryggt liv och på alla kvinnor som banat vägen fös oss, som tagit i för att vi ska få ha det bra, som flytt med oss under jackan, som letat skydd för vår skull, som alltid kommer hitta en väg och som vi har ett släktskap med. En väderlek här i Stockholm jag aldrig sett förut i väderappen. Tittade bekymrat ut genom fönstret många gånger men såg ingen tornado? Jag sparar ofta ner bilder från Marie-Louise stories, för hon är så himla bra på att fånga de där härliga små ögonblicken utan att styla. När vi sågs sa hon att hon är dålig på att fota men det är just hennes okonstlade foto som jag älskara så mycket. Man ser sakerna bättre då, och hennes verklighet. En underbar spegel, vedkorg, pall och leksak på golvet. Minford-journal har varit i Paris och varje stories var en del i en liten stadsguide. Sparade ner så mycket! Som detta lunchställe. Fina gröna glas på Merci. Så härligt! Dom jäklarna har varit på fransk antikmarknad! SÅ avis. Tur att man får följa med på Internet. Internet <3. Frida fångade oss när vi var på lunch hos henne härom dagen. Snart är det min tur att hosta gänget. Underbara tulpaner hos Anna-Cate. Längtar tills jag får fylla våra små kökshyllor med favoritföremål. 65 kr för den här lilla söta spegeln, jo det kallar jag ett drömfynd Babes in boyland! Och på samma tema som med fotot på min farfar blev jag helt ställd när min syster Andreas andra halvsyster skrev till mig på Instagram. En svindlande känsla av vad som finns där ute i livet som vi inte alltid vet. På att vår lilla värld kan bli så mycket större. Hej Hanna! <3 Uuunderbara kaffekoppar från citizen clay hemma hos Hanne Malmsten. Älskar dom. Kunde inte låta bli att spara den här bilden på min lillebror när han äter frukost med sin tjej. Åh, man gör det i massa år och sen gör man det inte alls längre! Det här var det sjukaste! Längtar tills Lynn kommer hem med liknande grejer på mors dag. Exakt vad jag vill laga till late breakfast bästa helg. Amerikanska pannkakor med citron och florsocker! När Marcelo är ens hissreparatör! Kan riktigt se det framför mig. :) Och slutligen så är jag så lättblödig över såna här gulliga gamla gifta par. Som sextio år senare tar på sig brudklänningen. <3 44 år senare, fortfarande kära och lika gulliga! Om inte mer? Ha en fin söndag alla. Vi får se hur jag mår imorgon om det blir ett morgoninlägg, men om jag känner mig själv rätt har jag svårt att hålla mig härifrån. Vi får se. Puss!
