Vi började i min lilla lägenhet på andra plan. Vid Mariatorget och jag hängde där med Lizzie varje dag. På dagarna cyklade jag till mitt jobb som Beyond Retros press och Pr ansvarige och var ganska nybliven singel. Oskar och jag hade gjort slut och det gjorde knappt ont för jag var högt över molnen. En egen lägenhet på söder och ett eget jobb! Nu var jag dessutom på egen hand! Varje helg blev jag förälskad, i mina vänner, i bekanta, i vem som helst och det var så enkelt. Dagar av ztv, vintagekläder, press och kalas. Men efter ett tag var det nog. Jag grät över en ofrostad frys och drömde om lugn och ro. En varm trygg famn och inga fler tuffa reklamkillar att jaga efter och aldrig vara tillräcklig åt. Inga fler trötta lördagar med tysta frukostar och krossade drömbilder. Alltid säga ja när det ringer i telefonen och ha många jobb där största utmaningen är att känna sig tillräcklig. Sen flyttade jag. Ner två trappor. Vi hade golvfest Lizzie, Sandra, Thea och jag. Satt på mattan med kupade glas och vintageklänningar. Karaoke och män som kom hem till mig på natten och ställde sig på händer mot den omöblerade väggen med den fantastiska tapeten. Jag bjöd hem tidningar att beundra min lägenhet och hade hela livet framför mig. Så träffade jag honom. Vargen var något helt annat. Han kom från en vanlig snäll familj där ingen var kulturknäpp och allt var så där som man var svartsjuk på när man var liten och mamma hade loppiskläder i skolan. Vi hängde varje dag de första veckorna och jag kunde inte förstå hur jag hade sett någon annan någonsin någonsin! Så brann min lägenhet upp. Det kom mitt i mitt rosa moln, som en käftsmäll och allt rasade. Helvetet satte igång med sanering och tusen hej då till gamla fotografier som min döda Caroline tagit, klänningar som det bara fanns en utav och känslan av hemma. Jag kommer aldrig sätta min fot där igen sa jag och knackade på vargens dörr. Vi blev ihop. På grund av en brinnande tv, och obeskrivlig känsla av rätt. När lägenheten var klar och vardagen kommit tillbaka var det som att allt föll på plats. Jag klarade en lägenhet i lågor, jag klarar allt! Vardagen rullade på. Jag jobbade fortfarande med tusen saker men höll alla bollar i luften. Det var ju alltid som att komma hem till en självklarhet. På nyårsafton bestämde vi att vi skulle gifta oss. Jag höll det hemligt så länge det gick men till slut glömde jag ta bort ringen på en dagens outfit och så var det igång. I stadshuset sa vi ja till den långa versionen av den borgerliga vigseln. Det var hur riktigt som helst. Hela det runda rummet var knäpptyst, förutom mammas snyftande och surret från videokameran. Så åkte vi till Paris och hem igen, hade Stockholms vackraste fest och visste att vi skulle hålla för evigt. Vi hade ju såpbubblor på balkongen och vargen behövde inte en endaste gång se till att någon av gästerna fick en taxi bokad! Vi picknickade under eken och tusen bilder gick vi igenom sen. Så fick jag nytt jobb. I sju veckor skulle jag leda melodifestivalens webbsändningar, live och alldeles själv! Hur gör man sånt? Bort iväg på sju veckorsturné och jag gav allt. Jobba dygnet runt, bita av två tänder, färga håret i hotellhandfat, fota, intervjua, gratulera! Sen kom Rockbjörnen och Har du hört den förut. Hemma i vardagen ville jag gå vidare lika snabbt som jag börjat och sa adjö till mitt älskade Beyond Retro. Det gick helt enkelt inte att inte utvecklas mer så jag valde mig själv och kände mig modig. Ni peppade mig och berättade att jag kunde göra allt, precis som efter branden kände jag att ju mer jag gör mig av med desto mer får plats! Vargen slutade också på sitt dagjobb och skrev en bok, en pjäs och en skiva i vår soffa. Nu sitter vi i samma loppisfynd med klämda tummar för framtiden. Tänk vad som hänt på tre år. Vad döljer sig då nästa tre? Det finns inga gränser för det har jag lärt mig själv. Nja, ni har hjälpt till såklart. Idag fyller min blogg tre år. Varje dag under tre år har vi setts! Grattis till oss! <3 My blog turns three years today! Happy birthday to us! Read the text about these three years by clicking the flag below.
