En klänning När jag letar vardagsklänningar i vintagebutiker tittar jag alltid efter tyget först. Jag vill ha bomullstyg, ju grövre desto bättre. Sen tittar jag på midja (kan mitt midjemått visuellt utantill) och vidd i kjolen. En klänning kan vara helt perfekt, men är den snäv över höften struntar jag i den direkt. Jag har så himla breda höfter om man jämför med midjan och jag har faktiskt aldrig hittat en vintageklänning som sitter rätt i både midja och höft om den är snäv. Så mycket vidd i kjolen ska det vara. Sen tittar jag på ärmen. Är den tillräckligt stor i armhålan? För är den för liten där kommer inte bysten få plats. Slutligen tittar jag på mönstret. Jag faller för kalla tyger, blå toner, rutor och ränder. Min drömklänning påminner om något en alptjej i Österrike skulle ha på tidigt 40-tal. Gärna puffärm, mycket vidd, folkloristiskt och redigt. Ju sämre politik desto snyggare mode, hehe. Strumpbyxor Viktigt med strumpbyxor tycker jag är att de är riktigt stora och höga i midjan. Men oftast är problemet att de inte har tillräckligt hård resår i midjan. Jag vill ha tunna och stretchiga tights, som går hela vägen upp till min midja och stannar där. Inte rullar ner, inte går sönder lätt. Allra helst i juveliga röda toner och brända färger. Även isblått är fint, speciellt till mörkblått. En partner Tidigare i livet när jag letat kille att bli kär i har jag alltid fallit för såna som är superbra på att spela spelet men som inte är särskilt snälla eller iallafall inte rätt för mig. De behöver en självständig och cool tjej, medan jag är mer som en skör känsloperson med massa pepp och go, men behöver mycket bekräftelse och sjuka mängder trygghet. Så varför jag fallit för en helt annan typ innan kan jag inte riktigt svara på. Kanske är det så att alla faller för spelet? En kille som snärjer en och sen svarar alldeles för sällan på sms gör mig tooookig! Jag faller som en fura för sånt. Eller gjorde. Det var ju tio år sedan sist, men jag gissar att jag skulle varit lika oduglig singel idag om jag var singel. Skulle bli kär efter varje tinderdejt och inte förstå varför vi inte kan bli ihop prick direkt och lova varandra evig trohet. Jag har alltid letat efter killar som har det där lilla extra. Som är lite konstiga hellre än sjukt snygga. Inga muskliga killar, gärna smarta och roliga. Populära i sitt gäng, högljudda och modiga. Fysiska! Om jag tänker på vad jag söker i en partner idag (alltså Pontus) så är det tryggheten som är viktigast. Jag orkar inte behöva oroa mig om jag duger varje dag. Jag vill kunna vara mig själv, visa alla känslor på hela spektrat och ha någon vid min sida som gillar att göra typ allt som jag gillar (kompisar, middagar, mysiga utflykter, morgonpigg, planera, spontanköpa hus etc) men som kompletterar mig trygghetsmässigt. En person som inte går att trampa på eller utnyttja pga stark självkänsla, men en trygg famn man alltid kan lita på. <3 En vän Jag har kommit på att jag har så himla olika kompisar och söker olika egenskaper i olika vänner. Mina barndomsvänner älskar jag för att de är sig själva, otillgjorda, avslappnade, ärliga, supersmarta och analytiska, opretentiösa och megaroliga och skvallriga. De sätter också krav på mig vilket är bra. Sen har jag nyare kompiar som är mer lika mig yrkesmässigt och livsstilsmässigt. Där kan man mötas i det kreativa, prata om jobb och drömmar, hitta på projekt, göra roliga utflykter och åka på resor ihop. Men kanske inte slappa i hög i soffan och kramas en hel fredagskväll. Det jag söker i alla vänner är att de ska vilja ha mig som jag är, ge energi ibland och låta mig ta hand om dem ibland. På Google Jag försöker att söka så lite som möjligt på mitt eget namn på Google men det går typ inte när jag hela tiden behöver hitta olika bilder etc till blogginlägg. Men jag har lärt mig att blunda för jobbiga artiklar och kisa med ögonen tills jag hittar det jag söker. Här ovan har ni mina senaste sökningar. Spektrat för att jag skrev det här ovan och undrade om det ens var ett ord. Elsa Billgren julgran är för att jag letade efter en bild på min julgran förra året till Instagram, bukowskis gbg för att jag ju köpte en flådig ring där i helgen så jag ville veta var det låg om mamma kunde hämta ut den till mig nu när hon är där i veckan. Stadsmissionen Gamla stan var en klassisk var ligger det-sökning och Elsa Billgren hänt var för att jag ville åt denna bilden till en grej. Bästa bilden någonsin tagen på mig eller? Inte min bästa look. En relation I en relation söker jag trygghet och spänning. Jag vill liksom att det ska röra sig framåt och vara spännande hela tiden, men samtidigt vill jag känna att jag kan vila i relationen och inte behöver prestera där. Jag vill ha gemensamma mål och kunna prata om dem, men också mys och romantik i det lilla. Vardagsrutiner och en jämställd relation plus mycket tid att vara med vänner och göra egna saker. Höga krav alltså! Eller kanske som de allra flesta? På Hemnet Just nu har jag två sidor jag varvar mellan. Jag kollar efter 3:or runt Mosebacke, sekelskifte. Och även vad som bjuds på Gotland. Inte för att vi vill flytta där, men för att jag som relativt ny husägare är fascinerad av marknaden och utbudet. För hur skulle det gå om man hittade ett ääännu bättre hus? Till bättre pris? och vilka hus kan jag skickas till mina kompisar och be snällt att de ska komma och bo på ön på sommaren? Älskar Hemnet. Men fort går det inte med Mosebacketrean. Finns inte så mycket ute prick där vi vill bo. I livet Jag söker nog efter samma saker i livet som jag söker i en relation, en partner och en vän. Jag vill ju äta kakan och ha den kvar. Ha roligt, spänning, kasta mig ut och göra modiga saker. Vara spontan och leva fullt ut. Men jag vill också ha det tryggt och mysigt, känna mig lugn och hitta rutiner. Går det att få allt? Kanske det går. Hoppas!