God morgon och välkomna in i helgen! Hur mår ni? Jag har vårkänslor och massa tankar. Tiden efter bokinlämning som är så speciell. Man ska inte läsa sitt manus medan boken är på tryck, men tankarna snurrar hela tiden. Den här bokprocessen har verkligen öppnat nya rum i mitt huvud. Platser jag inte vågat kliva in i tidigare. Kanske förbereder jag mig för intervjuer mentalt, att vara stark och inte börja gråta när de frågar svåra saker, men om det händer får det väl hända. Mänsklighet behöver man ju inte gömma undan, även om jag hatar att känna mig svag. Längtan efter våren är stark. I maj påbörjar jag nästa stora projekt som kommer löpa från då till nästa höst. Jag älskar att ha något stort som ligger framför mig. Och långt. Det blir ett direkt pirr på morgonen när jag vaknar. Jag har aldrig kunnat vara en cool person som glömmer bort stora saker och bara puttrar på. Jag tänker gärna på dom hela tiden för att fylla hjärnan med potentiella underbara stunder. Längtar. Fantiserar. Planerar. Jag gör det med saker som inte ens hänt än också. Sånt jag bara drömmer om. Planerar framtiden så jag kan njuta i nuet. Gör ni också så? Vågar ni drömma? Nuet är här hemma i vår lägenhet. Det handlar så mycket om hemmet nu. Få det klart så vi kan landa. Sittplatser till alla, en skön soffgrupp och vackra ytor för ögat att landa på. Men det handlar också om utflykter i det lilla. Jag känner det mer än någonsin. Jag måste röra på mig! Se träd, sjö, hav, klippor, skog, stigar. Törsten efter att upptäcka, ta in, få nya intryck, inte bara sitta hemma. Jag längtar verkligen efter en tid när vi kan röra oss mer fritt. Tills dess åker vi till mammas land och Pontus mammas land. Sverige är en ljuvlig plats. Och nu kommer våren. På kakelugnen har jag ställt en gammal urna från Artilleriet. I den bor en cymbidium. Vågmönster och snäckor. Den glansiga ytan på de glaserade kakelplattorna. Creme, grönt och blått. Det känns vårigt. Jag fotade ett jobb igår och parade ihop narcisser med ros. Det blev fint, men framför allt spred sig en helt otrolig doft här hemma. Får man smygstarta påsken redan nu? Precis som att man får smygstarta julen i december? Påsken är min absolut bästa högtid. För det är dagtid och med familjen. På midsommar är jag överpepp och kan inte bestämma mig för om det är jordgubbstårta och ringdans eller fest med vänner som gäller, på julen är det så himla mycket som ska fixas och förberedas, på nyår är det så sent och mycket press på att ha kul, men på påsken handlar det bara om att njuta. I år ska vi börja gömma ägg, till Lynn och Nikita. Jag vill ha fång av egenplockade påskliljor i tennvas, påskpavlova och äggmålning. Trädgårdsarbete i gummistövlar och ulltröja, Alfapet och bubbel på kvällen framför brasan, gröna kvistar och gula buketter, duka med gamla textilier och binda kransar av de första knoppande grenarna. Hänga på kakelugnen och tvätta fönster. Vårkänslor. Kanske ha min smårutiga klänning i linne med ballongärm från Skall. En klänning att bara skrota runt i. Min bästa syssla när vintern går över i vår. I Göteborg var det vårkänslor på Artilleriet också. Solen strålande in medan Sofia och jag snabbt tittade förbi innan vårt tåg gick hem från jobb i Bohuslän. Jag hittade stolen som saknades vid kortsidan av matbordet också. Den perfekta formen, färgen och mjukheten. Jag tror att den blir fin vid björkskrivbordet också. Varmt och kallt. Längtar efter att den ska komma hem till oss nästa vecka. Längtar efter vår. Längtar efter påsk. Men ska njuta av helgen som börjar nu. Vara i det en liten stund till. Nollgradigt, krispigt och fortfarande lite vinter i luften. Snart börjar allt det härliga. Puss ha en underbar lördag. 🌱
