God morgon kära ni! Hur mår ni? Jag sitter i vårt Gotlandshus och skriver i vardagsrummet under en filt. Regnet har kommit till ön. Det verkar bli en regnig påsk. Bönderna längtar nog efter regn här, så det är välkommet. Idag var vi på promenad med Siri och Lynns kompisar Jack och Otto och det slog mig att det är riktig vår nu. Inte som det varit de senaste åren med vinter fram till sommaren utan en riktig vår. Duggregn på den porlande bäcken, vitsippor och blåsippor som blommar sida vid sida. Piggt grönt gräs som tittar upp mellan de havregula stråna från förra året på åkrarna. Kossorna är ute, iallafall några, och hägern flyger tungt över oss när vi står och pekar upp i skyn. Vår på Gotland är så vackert. Vår i naturen generellt såklart. I Stockholm syns inte årstiderna lika mycket. Man får fylla hemmet med tydliga symboler och fira in varje årstid när den kommer. Idag när jag skriver det här ska vi åka upp till Bungenäs och sova över och jag längtar efter att värma mig hela vägen in i bastun, sitta uppe länge och dricka vin och spela spel och njuta av att somna med utsikt över det karga norra Gotlandslandskapet. Jag njuter verkligen av livet här, det är så närvarande. Idag har jag inte mycket mer att säga än att jag vill tipsa om det oerhört vackra Small talk:et med Emilie Holm och henens familj som nu finns på The Way We Play. Mira Wickman har fotat allt analogt och det blir så tydligt att det finns olika typer av inspiration och bild idag. Det finns AI och så finns detta. Kalla mig konservativ men vad är vackrare än hantverket fotografi i en inspirerande miljö? Emilie Holms hem i Köpenhamn ger så mycket att titta på och hennes tips i intervjun sparar jag hungrigt ner. Vin från Anders Frederik Steen & Anne Bruun Blauert i sommar, ja tack. Mira och TWWP har gjort en så fin film också, den kan ni se här om ni vill och hela intervjun hittar ni här.Vet ni att det var via TWWP som Mira och jag kom i kontakt med varandra förresten? Det var precis innan pandemin och Mira hade precis flyttat till Stockholm från Oslo. Hon fotade Anna-Clara Leo som och jag la upp på bloggen för att jag tyckte så mycket om det och så hörde Mira av sig till Sofia och mig och frågade om inte vi skulle göra något ihop? The rest is history som man säger, och det är väl som med det mesta som är menat. Det börjar med att man skickar ett mail, ett brev, ett sms, och bara frågar. Det värsta som kan hända är att det inte passar, det bästa att man hittar en vän eller kollega för livet. Ha en fin skärtorsdag nu, och glad påsk! 💛
