Hejhej! Nu är det dags att beta av en ny vecka i bilder. Söndag till lördag. Vårigt, soligt och familjärt, mestadels. Men det är på tiden att Pontus får berätta hur veckan egentligen gick till. Jag har som vanligt ingen aning om vad han skriver. Här kommer det: Eller anar jag innerst inne? Nu på sistone har jag blivit så betänksam tycker jag. Min lugg är som två bläckfiskarmar som svävar sig fram genom vattnet. Eller som en sån där häst i en stjärnbild som gör ett språng över himlavalvet. Vissa hävdar att Einsteins frissiga hår är en pr-kupp för att symbolisera hur mycket tankar som sprakar i hans huvud. Mina tankar tar alltså stora språng, sen jag klippte mig alltså. Ska fråga min frisör nästa gång om hon kan klippa mig lite mer fridfull i sinnet. Sen kom jag att tänka på nåt annat, som att det nog var idag vi skulle på museum. Lördagar med familjen är ändå bäst nånsin, för då har de öppet i verkstaden på Moderna Museet så att alla föräldrar får måla! En dag kanske man hamnar på museum, som vaxdocka då eller. Känner era modershjärtan också en gnutta svindel när era småisar kollar ut över kanten på båten? Jag ser för mitt inre hur hans lilla kropp plötsligt utför en hjulning över sidan och hamna i vattnet. Som tur är har jag alltid med en kedja så att jag kan sätta fast honom i grejer. En gång råkade jag emellertid kedja fast honom i bryggan precis när vi skulle gå på färjan. Var ju knappt att man kunde njuta av museet sen, så pinsamt... Nu när jag tränar flera gånger i veckan vinner jag över Lynn i kapplöpningen till gungan i Picasso-parken bakom café Bloom's på Arkitekturmuseet. Lynn är dock en god förlorare, för är han det utlovas det glass har jag bestämt. Hur bra hade jag varit att cast:a om de hade gjort en fortsättning på Madicken i vuxen ålder? Hon är sååå champagnevänster. Ba, jag tycker inte det är bra för Elsa att dricka bärs med Abbe, han har ingen klass. Pilutta dig, boomer - det är mystiken som lockar såklart! Förresten är mitt frikort Adam Driver. Skulle Abbe som vuxen kunna spelas av Adam Driver? Nämnde jag att vi inte lagat mat hemma en enda dag i år? I söndags var det i alla fall nån som berättade för mig att man kunde köpa färdiglagad mat på restaurang, så det var ju tur. Raw food i all ära, men stackars Lynn som nästan bara äter korv... Jag tog i alla fall en soppa med rostat bröd i, lite som att man smulade lite bröd på pålägg. Mmm, gott. Lynn är så intelligent, titta här: en bröstvårta från barnets perspektiv - hur begåvat? Här kommer jag ut från... PONTUS jobb! Så crazy, men precis utanför Moderna Museet har han sin studio i den här gamla tegellängan som en gång i tiden var ett militärfängelse. Där kunde den som varit på fyllan och missat en övning hamna och sitta några dagar. Men gjorde de musik då, eller jag fattar inte? Med såna där små gulliga trummor som man går i i parader säkert. Pontus säger att det är perfekt ljudisolerat i alla fall, så att man inte ska höra fångarna skrika när man går förbi. Hu, skulle aldrig trivas där. Men bra musik gör han ju. Nu blir det väldigt mycket Pontus här; känner mig nästan lite undanskuffad. Men den här tavlan målades i alla fall av hans gudmors mormor, som var ingen mindre än Fanny Brate - en jäkla galning till att måla bra! Den här hänger på Nationalmuseum. Jag tänker att det är så där jag och Sofia ser ut när vi dukar upp för vår fika. Kanske pratar vi om ditten och datten. Kanske säger vi ingenting. Nej nu får det bli en bild på mig igen. Här tyckte Lynn att vi hade varit klar på museum. Han tycker mest om att åka hissen upp till våning 7 och sen gå ned för de många trappstegen. Bilden är tagen av jungfru Maria. Hem till Sigge och Anna som hade fastnat i soffan när vi kom! Det blev kaos. Lynn försökte slita loss dem; han stånkade och slet. Det hade hamnat textillim i hela soffan fick vi veta. Lynn fastnade till slut också. Jag var tyvärr tvungen att gå, jag skulle ta emot en prao på radiokanalen som skulle intervjua mig. Men han hade misstagit mig för en annan influencer - notera skräcken i min blick när jag insåg det. Jag spelade ändå med litegrann, vet inte vem den där andra influencern var - men jag svamlade ihop nåt om att jag sålt av mitt hårvårdsbrand till ett norskt företag och en villa på Lidingö och gjort slut med en miljardär och allt vad det var. Nåja, tro inget av det om ni råkar läsa det. Hoppas praoen var nöjd och fick bra betyg. Sen träffade jag mamma på Café Motljus. Ett fik för dig som är svår. Nästa dag scrollade jag i mobilen och hamnade på slutstation Frihamnen igen. Va fan! Blev stressad så jag köpte en outfit. Medan de packade ihop mina grejer tittade jag på några grejer till och försökte finna frid. Jag är så rotlös nu med kaoset som varit hemma att jag lika gärna kan få för mig att jag bor här. Hallå. Vad gör ni hemma hos mig? Vill ni ha thé? På kvällen hade jag satt på mig den här svassiga saken och gått på dejt! Minns ni att man kallade såna klänningar "den lilla svarta" på typ 90-talet? Så tydligt att man inte skulle säga det idag. Nu säger man "stjärtlapp" eller "fransk långklänning". Äntligen torsdag, då Sandra skulle bjuda mig på födelsedagschampagne! Den här bloggen får inte bli för pryd, så jag tänker bara säga det - jag blev pissfull! Blinkade till och det nästa jag minns är att jag sitter på ett annat ställe med mer champagne. Vadå dart? Ska vi spela dart?! Bordslampan har ingen sladd, väldigt smidigt. Det är en grej dom kör med här i Stockholm. Man kan låna med sig den när man går hem och lysa framför en som en fackla och låtsas att man är en orch. Nästa dag skulle jag hyra ut en klänning till en blivande brud. Vi gick lite på looken "en mystisk främling". Kanske inte så passande för en blivande brud, men bortse från det - hallå, hur snygga är mina brudar egentligen?!?!?! Blir alldeles svag. Hade det inte varit för att jag själv var brud skulle jag nog gift mig med dom alla. Men... Jag hade ju lämnat kvar Pontus på museet! Tossigt. Man blir sån när man är hungrig och kär. Och nu när vi väl hittat ett ställe med mat så går vi dit nästan varje dag. Alla hjärtans dag var det här. Nu myser vi gott i vårsolen - fast det bara är mitten av februari. Sjukt ju. På väg tillbaka in till stan från Skeppsholmen ser man massa båtar ligga. Min absoluta mardröm är att bo på en husbåt. Synd, för de är väldigt gulliga och det verkar ju så mysigt. Det är bara det att jag får dödsångest av att man måste sova i höjd med vattnet. Vore ju så mycket smartare om de låg på land, så kunde man ha en hiss ned om man blev sugen på att bada. Ska föreslå det när jag går förbi nästa gång! På Svenskt Tenn visade de hur en dukning kunde se ut på 1020-talet. Tänk va att dukningen fyller tusen år i år? Jag undrar hur det ser ut när vikingarna slog sig ned här på Strandvägen och åt. "Mjöd, madame?" "Don't mind if I deeeew, Clerence." Irriterade mig på att de hade hängt för en stor gardin för fönstret på en så här solig dag. Så jag tog ned och rullade ihop den. Ah, mycket bättre! Nu har jag slut på bilder från den här veckan. Jag ser att Lynn går mot mig och är lite trött på att jag bloggar och vill leka. Så det ska jag göra nu. Hej på er så länge, och ha en mysig helg!! Puss Elsa
