God morgon och hej från nya bloggen! Vad roligt att ni valde just den här bilden till header. Jag vet inte om det syns, men det var faktiskt en av de bästa dagarna på förra året. En sån där perfekt oktoberdag när solen lyser klart, Stockholm är extra vacker, jobbet är roligt, hortensiorna obegripligt fluffiga och till och med håret ligger där det ska. Vi får väl hoppas att stämningen på bloggen ska smittas av detta! På tal om blogg fick jag ett mail i morse från en tjej som undrade var Elinkan är idag. Hon skickade med den här bilden på mig och henne i mitten från vad jag tror är ett Beyond Retro-mingel från kanske 2009 och undrade om jag visste vad som hänt med hennes favoritbloggare från förr. Jag fick en svindlande känsla av att tid gått. Tyvärr har jag ingen koll på Elin idag, jag kände henne inte då heller utan råkade bara hamna på samma bild, men insåg hur länge jag faktiskt bloggat och vad som hänt med bloggfenomenet sen dess. Inte lika mycket flott och angenämt, men kanske samma hej från här och nu då och då. Jag hoppas iallafall det. Det är ju den känslan av närvaro, en vän i etern och att få skriva av sig om oviktigheter och snabba tankar som far som alltid varit det som lockat mig till att skriva. Varje dag i tretton år, förutom några dagar där när jag fött barn och fick cancer. Men bloggen ser annorlunda ut nu. Tufft typsnitt och elegant touch. Inte den där barnsligt färgglada approachen som jag, och många andra bloggare, hade 2009. Ska vi blicka bakåt litegrann? Mina tre första headers. Den allra första var ett foto taget nere vid Norr Mälarstrand av Sima Korenivski som var min husfotograf vid den tiden kan man säga. Som Mira fast mer klubb. :) Polotröjan fick jag låna av henne och den typen av plagg minns jag att jag knappt kunde greppa vid den här tiden. Den var så...vanlig?? Den andra headern var också ett foto som Sima tagit på mig. Den här gången i hennes badkar i lägenheten där hon bodde vid Kronobergsparken. Fotot kom ur en serie som vi gjorde tillsammans med Barnängen. Älskar de här bilderna. De summerar verkligen vad som är kreativt och roligt med influencerskapet, och en tid när det var relativt orört och fritt i det kreativa. När man var en kreatör och en fotograf, noll brief, bara lekfullt och kul. Så roligt hade vi! Min fjärde header tror jag var den här som Caitlin Shearer tecknat. och efter den hade jag den här som Helen Rydén illustrerat. Sen ville ELLE göra oss till profiler mer än bloggare och då skulle alla ha riktiga foton tagna av samma fotograf. Emma Svensson fotade oss i sin studio. och detta var min header ett tag om jag minns rätt. Min första header som blond var tagen helt nyinflyttad på Mosebacke. Här i soffan som sen hamnade hos Annaklara och som nu gjort sitt i soff-livet. När jag började jobba med Mira kändes det rimligt att ha ett av hennes fotografier som header och fram tills igår har jag haft det här fotografiet. Kanske har jag missat någon header? Minns ni? Nu blev det en bild från den här dagen i oktober. Ni känner den ljumma vinden mot halsen va? Vi tar med oss den idag. Och Elin, hoppas du mår bra! Puss.
