Det finns två saker som är allra viktigast när det kommer till fotografi och det är ljus och ögonblick. För mig gäller det både när jag fotar med min analoga Leica M6 och när jag tar bilder till bloggen med min telefon. Jag har samlat lite bilder och tankar kring hur jag tänker och gör med fotografi i mitt eget liv. Jag är ju ingen regelrätt fotograf men har fotat till den här bloggen dagligen i 18 år och har börjat intressera mig för analogt fotografi på senare år, som jag övar på och har så roligt med! Detta tänker jag på kring att fota: När det gäller analogt fotografi tycker jag att rena motiv oftast blir bättre. Bilden får så mycket information och känsla ändå, och fotografiet måste inte berätta något om min dag eller vad jag gör utan kan istället bara fånga något som är vackert. Jag tittar efter renhet i bilden, efter färger och former jag tycker om. Geometriska linjer och repetition blir ofta bra på bild. Ögat tycker om det. Tydlighet är något jag söker, en bild som beskriver något man känner igen. En plats, ett ögonblick, en känsla. Att fota analogt gäller att verkligen se genom kameran. Våga ta plats och lite tid för att ställa in ljus, hitta skärpa och välja utsnitt. Jag blir snabbare och snabbare på det märker jag, men istället för att ta färre bilder nu när jag fotat något år tar jag faktiskt fler. Jag slösar mer nu, för jag är nyfiken på vad som händer när jag leker med kameran. Porträtt handlar såklart mycket om känslan i ögonblicket, att fånga någon form av äkthet. Ljuset är jätteviktigt när det kommer till att våga ta en ren bild där få saker händer. Man kan ta sin tid med att ställa in skärpan och sen låta kameran bara göra sin egen grej. Färgerna brukar överaska, de blir så fina i Leica! Ibland lyckas man fånga stillhet även i ett rörigt möte. Har man tur dyker också en vacker stämning upp i bilden när man framkallar den. Kanske lite stolthet. och självklarhet. När jag fotar med min telefon kan jag vara snabbare. Då letar jag efter fina färgkombinationer, vinklar och vill ge motivet en filmisk känsla. Eftersom telefonen är mer stum behöver den mer jobb av mig för att det inte ska bli platt. Platta bilder kan dock bli spännande för ögat om det är mycket som händer, som ovanifrån på ett myllrigt matbord. Jag fotar mycket i vardagen, för att spara i min Flickr och minnas. Kunna plocka fram. Jag har så dåligt minne, men minns alltid vissa fester, ögonblick, dagar via bilder jag tagit. Som här, när vi sovit i vårt hus för första gången. Han har aldrig varit snyggare för mig då, det vill jag spara. Iphonen kan fånga djup, det blir en mer intressant bild om något händer i förgrunden. När jag själv blir fotad brukar jag försöka be om tusen bilder och själv röra mig för att få till en levande känsla. Eller fånga ljuset så gott det går. Oftast önskar jag dock att jag hade bilderna tagna med min Leica istället, men det blir väldigt dyrt och omständigt. Att hitta en färgskala och känsla för årstiden med fotot ger mycket tycker jag. Interiör fotas bäst operfekt. Saker att titta på, smått och gott och vackert ljus. Låta det som kanske inte är menat att synas ändå få synas. Objekt blir mer intressanta om man fotar dem med avsikt att visa det vackraste i dem. Här en klänning ovanifrån. Jag redigerar mina mobilbilder i appen VSCO cam där jag brukar använda lite av A6-filtret. That's it. En väldigt blå bild brukar jag istället använda lite av HB2-filtret på för att framhäva den djupa blå färgen. Det viktigaste med fotografi är att fota det man tycker är vackert och vill spara. Det behöver inte vara uppställt, det kan vara i smyg eller i farten. Ljus, årstid, utsnitt, former i bilden och symmetri spelar in. Be gärna andra att fota dig och de du älskar så du får se hur fina ni är när ni är äkta. Fota enkla vardagsgrejer som ger ögonen mysiga känslor och utsöndrar dopamin. Säg alltid ja när någon frågar om de ska ta en bild. Det är din lilla stund på jorden! Kapsla in det. 💓
