Äntligen lördag! Så mysigt. Den här veckan har känts lång och lite tung. Men också ljus! För i förrgår fick vi äntligen gas till vår spis och de stuvade makaronerna och kalkonfalukorven i ugn (med dijon, tomat, gul lök och riven parmesan på förstås!) och spenat med massa vitlök och citron var det godaste jag ätit i hela mitt liv. Slår alla skaldjursplatåer. Vill bara sitta runt vårt bord och äta med mina killar. <3 Har längtat efter det! Nu är det lördag igen och här kommer några bilder från min förra lördag! Jag fick också en intressant kommentar från Anja i det här inlägget som jag tänkte säga mina korta tankar om. Det är ju en pågående diskussion hela tiden i kommentarsfältet och jag är så himla tacksam och glad att jag så här elva år efter att jag började blogga fortfarande har så smart och levande kommentarsfält. Jag vet att det inte är alla bloggare förunnat. Även om jag verkligen märkt en förändring i klimatet och tonen de senaste åren. Det har väl ni också? Det är många faktorer som gör den typen av förändringar tror jag. Att bloggar numera ibland är företag, att vi har vuxit upp, bildat familj många av oss, tjänar mer pengar, lever ihop med personer som också tjänar pengar och därför förändras våra liv och vad vi publicerar. Men det är också just på bloggar som tonen är så hård i debatten har jag märkt, just eftersom man här inte alls behöver visa vem man är. På Instagram, är stämningen något helt annat. Kanske därför många lägger ner sina bloggar till förmån för just Instagram? Jag minns när Hanna och Amanda gjorde det, kanske först av alla (de är ofta först med mycket) och att det hade med kommentarsklimatet att göra till stor del. Men samtidigt, som Anja säger i sin välformulerade kommentar, är det så himla tråkigt om tonen i våra diskussioner, som skulle kunna leda till fina samtal och möten, gör att vi bara pratar förbi varandra? För å ena sidan har man såklart ett ansvar som bloggare med stor plattform. Men å andra sidan är man ju bara en person som alla andra som lever ihop, i mitt fall då, med sin familj och gör val tillsammans med sin man och barn för det liv man lever gemensamt. Då kanske det görs val som inte är i linje med den rådande diskussionen om att allt ska vara begagnat och med ett tydligt miljötänk, så som vi läser på alla andra platser på internet. Det är ju så vi tänker nu. Kanske är en del begagnat, och ibland inte. Men det kruxiga blir när man hela tiden avkräver saker av andra utan att visa själv vad man gör. Det är så enkelt att säga ifrån utan att ha kött på benen. Det kanske man har, men hur ska någon veta? Den enda som visar upp sitt liv är ju den som driver bloggen. Här kanske vi har något. Kanske är det viktigt att läsarna får ta en större plats i bloggen nu, mer nu är förut? Kanske räcker det inte med kommentarsfält. Det har blivit en stark forumkänsla på internet och den där gamla kika in och titta på någons liv-effekten har försvunnit och gränserna har suddats ut. Jag upplever ofta att vissa läsare vill påverka mig, göra mig till en bättre människa på många sätt. Men också som en bättre symbol? Och det är där mänskligheten försvinner. För även om man är egenföretagare är man ju också en person. Så hur tycker ni vi ska göra? Vad ska delas och vad ska inte delas? Har det med storleken på blogg att göra? Tex så finns det andra bloggare i min omedelbara närhet som har samma eller liknande föremål som mig hemma men jag ser ingen kritik mot dem? Är det för att jag är så naken i min kommunikation? Vill vissa läsare att jag ska vara en annan person? Som jag var förut när jag var yngre? Den symbolen jag var då? Det är svårt för mig att navigera i detta, veta vad som är inspiration och som ni gärna vill läsa och se, men också skydda mig från att höra att jag är en bluff, hysterisk, köp-hetsig och allmänt dålig helt enkelt. Jag har inga svar här. Jag fortsätter navigera mig fram tills den dagen jag känner att jag tappat kontrollen helt. Jag vet inte när det är. Så länge söker jag mig till andra platser där jag känner att det är roligt att vara. Som i podden, jag vill så gärna göra rörligt, skriva mer. Men just nu håller jag på att försöka skapa ett hem till oss tre här och det är det som känns mest naturligt att skriva om på bloggen. Men kanske är det också fel? Jag vet inte. Jag får fortsätta försöka bli bättre. På vad jag delar och på att vara människa och företag. Nu tappade jag bort mig helt! Haha, förlåt! Jag hittade de här bilderna som ett utkast och hade tänkt visa er dom för flera dagar sedan men annat kom som sagt mellan. Den stora terracottakrukan köpte jag för 40 kr på Erikshjälpen. Jag älskar enorma italienska krukor, de har så vacker patina. Just nu har jag planterat massa narcisser i den och de doftar ljuvligt! Någon skrev att de inte kommer överleva inne för det är för mörkt och torrt, men jag håller tummarna att de ska gilla vårt fönster! I syltkrukan bor numera en liten Ginko. Tänk om det blir ett helt träd! Hoppas. När vi är på loppisar på lördagar åker vi ibland förbi bageriet Spröd bageri och det gjorde vi förra veckan. Jag köpte ett helgbröd hem med sesamfrön och ost. Tänk er att rosta det!! Ost som nästan smälter och den underbara doften av varma sesamfrön. Mmm. Har ni något favoritrecept på bröd får ni gärna dela. Nu när vi har ugn vill jag baka varje helg helst! En liten kungsängslilja från Rosendals trädgårdar. Det är ju Upplands landskapsblomma. Men jag bor ju i Södermanland. Fast det är vit näckros och liiite svårare att ha hemma. Även om det skulle vara en dröm! Wow. Monetkänsla på det. En liten damm i badrummet kanske, hehe. På loppisen förra veckan hittade jag vinterskor till Lynn för 40 kr. Oanvända, fodrade och superfina. Blev så glad över fyndet! Här på fårskinnet och våra Gotlandsbolster ligger jag och lördagsmyser med nya Zelda på Switch. Har ni spelat? Det är såååå roligt! Jag köpte spelet till Pontus i födelsedagspresent men stackarn har knappt fått en chans att spela, hehe. Det är samma spel som jag och pappa spelade på game boy när vi var små (bevis!) men nu är det då uppdaterat för det lite mer moderna Switch. Underbar lördagsnöje tycker jag, mmm. Här ser ni min nya hudvårdsrutin. Den är på sjuka tio(!) steg! Jag och Sofia ska göra ett samarbete med Glow Id till podden och fick beskriva vår hud för en expert och sen kom detta hem. Jag fick dåndimpen. Jag som knappt sminkar av mig annars. Men nu jäklar ska det blir återfuktat, glowigt och lysterfest. Det här kompendiet på tre A4-sidor som beskriver rutinen är gjort med så mycket kärlek. Återkommer med resultat. Eller ja, ni ser ju mig varje dag. :) Slutligen. En av de mysigaste stunderna förra lördagen var när jag vek tvätt på sängen med ett glas vin lyssnandes på The Hidden cameras och väntade på att våra kompisar skulle komma förbi på Mello-kväll. Och förresten. Ikväll är det final! Om en liten stund kommer ett Mello-inlägg! För ni vet att jag är Mello-nörd va? Puss! <3
