Här kommer inlägget om hur jag redigerar mina bilder! Blogginlägget om hur jag fotograferar hittar ni här, och det gamla om redigering finns här. Säg till om det är något ni undrat som jag missat och allt det där. Då kör vi! Jag fotar oftast i j-peg. Då jag kanske tar mellan 500-1000 bilder på en dag (om jag har bestämt att just den här dagen ska det dokumenteras) så går det inte att fota i raw. Ibland, om det är en fotografering eller viktigt så gör jag det. Raw är mycket bättre om man vill redigera, men till bloggen funkar det fint med j-peg! När jag är klar med fotograferandet kopplar jag in kameran i min imac och öppnar iphoto. Egentligen hatar jag iphoto eftersom det hänger sig stup i kvarten, men jag har inte orkat fixa något annat. Iallafall så bläddrar jag igenom bilderna där, de har väldigt bra bildhantering och man ser tydligt vilka som är dåliga och bra. Sen sparar jag ner de jag vill ha och öppnar dem i photoshop. Jag har CS5 om någon undrar. Då ser en bild ut så här: När jag öppnar bilden är den ofta ganska mörk ocg grå. Jag tycker bättre om att ljusa upp än mörka ner bilder. Det första jag gör är att öppna ett nytt justeringslager och välja kurvor, här trycker jag på automatisk. Då flyttar sig färgnivåerna och det blir så här. Magi, alltså av ett knapptryck! Sen drar jag i kurvan som jag vill ha den. Ibland funkar inte den automatiska knappen och en färg skenar iväg, då får man gå in på den färgen separat och flytta kurvan. När jag är nöjd med kurvan gör jag det avslutande vilket är att öppna ett nytt justeringslager och välja intensitet/kontrast! Jag ökar dem båda till jag är nöjd, tada! Människor i starkt solljus brukar jag lägga lite gult i högdagrarna på. Det gör jag i justeringen som heter färgbalans. En låtsasljusfläck, eller förstärkning på en ljusfläck gör jag med penseln, låg opacitet och vit färg. Svart/vitt är ett klassiskt knep för romantik, men jag räddar även bilder med dåligt ljus eller färgstick med svart/vitt. Ofta kan porträtt få knepig vitbalans och personen som egentligen är supersöt får lila ringar under ögonen eller något annat otrevligt. Istället för att lägga hundra åt på att fixa det kan man lägga ett nytt justeringslager med svart/vitt på bilden. Då brukar jag dra upp kontrasterna rejält också, det tycker jag blir fint. Dessutom kan man testa att lägga på extra brus också för att få bilden att se extra gammal ut, det gör man i kategorin filter-->brus. En bild blir ju såklart allra bäst om den är bra från början. Ju mindre man behöver redigera desto bättre. Om ljuset är i ryggen, inte för starkt inte för svagt, 50 mm objektivet är på, motivet glänser eller har djup och olika nyanser färg, ögonblicket är rätt och skärpan är där så spelar det liksom inte så stor roll vad man gör i photoshop, där bara göttar man sig åt de vackra bilderna man tagit. Det är belöningen, att man får umgås en stund. Där är jag iofs inte riktigt än, men ju mer man fotar, desto mer lär man sig. Och photoshop är ju en oändlig brunn av knasiga och spännande lösningar! The new post about my photo editing! Read it in english by clicking the flag!
