Jag vaknade av en duns. Ett fågelljud som blev högre och högre och sen en duns. Den måste flugit in i väggen, på huset kanske eller på ladan. Hoppas den klarade sig. Det är mycket djurliv man möts av här på landet. En liten fladdermusunge som sitter och darrar bakom stupröret, svalor som flyger vilt in under ladutaket, små gulliga rabbisar som sitter i buskaget och äter på enorma maskrosblad. En liten ödla med kort svans klättrar över Pontus badbyxor. Igår när vi åkte mot huset strosade en räv långsamt och hemtamt längs med vägen. Stannade och tittade på oss när vi for förbi. Fasanerna får man akta sig för, säger Pontus, de dyker upp från ingenstans och rör sig oförutsägbart. Men jag är inte rädd för djur. Varken insekter, ormar, spindlar, möss eller större djur. Kanske att inzoomade bilder på spindelögon inte är min favorit, men det kan man ju klara sig utan. Mina fobier ligger istället i höjder och vissa ätbara saker. Jag kan inte åka Fritt fall på Gröna Lund och jag kan inte äta ketchup. Men det borde jag ju klara mig utan. De finns iallafall inte här i skogarna. I onsdags skulle det vara 28 grader varmt. Vad gör vi av dagen frågade jag Pontus och Lynn? Åker till havet, så fort som möjligt, svarade de. En skål kall mjölk och jordgubbar. Sen vanlig frukost och havrelatte. Jag njuter så mycket av att dricka ur "rätt" kopp. Det gör hela upplevelsen. Vi packade för en dag vid havet. och slog oss ner här. Stenen svalkar så skönt i hettan. En gammal bikini från & other stories och en liten bomullsblus över från Sea, för det är skönt att ha något över tycker jag. Här låg vi och läste, lyssnade på små motorbåtar som brände förbi och vågor som rumlade in. Försökte få upp brännan lite på låren. Sen hem för en liten dusch, en nap och en ny ren klänning. På vägen från vårt hus till När åker vi förbi den här böljande åkern med en liten kvarn. Det måste vara en av landets vackraste. Om det finns en sån tävling, Sveriges vackraste åker, då nominerar jag iallafall denna. På bygget fortsätter det mesta som förväntat, fast snabbare. Benny jobbar på och nu är taklisterna bortplockade och nya är köpta. De ser likadana ut som de som suttit här tidigare, men är hela. Golvet ska slipas och såpas, det längtar jag efter att se. Utsikten mot trädgården när man står och borstar tänderna. Takisterna i sovrummet är borta de också. Det här rummet ska fortsätta vara ljusblått, det känns så rätt. Mitt nästa projekt i huset, som jag kan göra själv, är att måla sovrummen och hallen på övervåningen. Här i gästrummet som även ska bli vardagsrum lyser eftermiddagssolen in. På kvällen tog jag en långpromenad runt åkrarna i Alskog och pratade med Sofia i över en timme i telefon. Det är sommarens mysigaste, att få ha mina vänner nära trots att de inte är det. Pontus och Lynn var i Västergarn och jag satt själv och åt middag i trädgården. Det blev samma som dagen innan, fantasin har flugit sin kos. Men vi är här och det är även alla djuren. 🦎
