God morgon från sängen den sista morgonen i Gotlandshuset! Ett sånt himla lugn har lagt sig över huset, socken och kanske hela ön. Igår när jag tittade på gräsmattan låg det gula löv där. Vinden viner och man sätter på sig en stickad kofta när man går på promenad. Jag är så himla lycklig över att bo här i Sverige där vi har årstider. Det hjälper mig framåt och i längtan efter nästa känsla. Jag är en bygga bo-person. Vill anpassa livet efter livet. Förbereda med nyinköpt Sir Williams-te från Sibyllas och mjuka långa halsdukar när hösten kommer. Rusta mig. Bearbeta känslor innan de kommer och göra det bästa av allt. Igår var jag både bakis, hade den sjukaste träningsvärken i benen som jag någonsin känt (efter två löprundor två dagar i rad, styrkepass i köket med Tove och sen dans fram till kl 02 på natten) och städade huset samt tvättade tre tvättmaskiner och hängde upp så idag får det bli något mjukare tag. Fast idag ska vi åka. Hemåt. I tre veckor till bor vi på Hallandsgatan. Varje vaken minut kommer handla om rensa, packa, sälja och förbereda inför flytt. Det börjar redan trilla in mail om olika föremål som folk vill köpa. Fint att mina saker hamnar i kärleksfulla händer. Idag när vi städat klart och sagt hej då åker vi till Visby och gör vår vanliga hej då Gotland-runda. Samma varje gång. Först en sväng till Akantus (där står vår kökssoffa och vårt bord i väntan på flytt), sen lunch på Bakfickan, lek i Almedalsparken, lite läsa bok på biblioteket, kanske en sista sväng och inköp av nåt lego på leksaksaffären och sen tar vi båten till stan. Den sista semesterveckan var fullspäckad med jobb och annat där man måste skärpa till sig. Två samarbeten, en spelning och övernattning på hotell (mitt i potträningen är ju det lite utav ett äventyr), ett bröllop, kompisbesök och i onsdags hade vi fotograf och stylist här för ett hemma hos-reportage. Solen sken som att den visste att vi bara hade denna dagen på oss. Vårt vita kalkstenshus från 1910 sken i morgonljuset. Här är det ju söderläge på stentrappan. Jag hade ångest över att vår fina honungsros fått rosrost efter förra årets torka och sen visade det sig att stockrosorna fått det också. Men Pontus tog bort alla de rostfläckade bladen längst ner så klarade sig blommorna iallafall till fotograferingen. Får se om rosen kommer tillbaka till nästa år. Hoppas verkligen. Lotta Noremark bor några hus bort här i Ljugarntrakten och hon skulle hjälpa till att styla. Hon hade med sig blommor från Lilla Bjers. Och här är jag, husägare, på stentrappan. Här ser ni de bladlösa stockrosorna och den ruggiga rosen. Bifftomaterna i punschverandan som Pontus syster Fanny drivit upp till oss i våras kommer lagom till sensommarens hyresgäster. Lottas stylingmaterial i form av ägg och vackra kronärtskockor från Gutenviks gård. Vi plockade bort och finlirade, som man gör vid hemma hos. Många små tricks i rockärmen. Som att få rätt lutning på lampan så man slipper se glödlampan genom att tejpa fast en servett där inne. Lynn hittade fotografen Stellans glasögon och gled runt som värsta sjuåringen i dem. Att han bara är tre år? Fattar noll. <3 Gotländska ängsblommor i Lyngbyvasen. Tejp igen! Här för att få undan kökslampan vid ovanifrånfoto. Pontus och Lynn roade sig på utflykt och i trädgården hela dagen. Pontus har blivit så solbränd! Vackert med äppelskott i glas. När det började mörkna fortade vi i ladan. Ännu ett trick jag inte visste om! Rökmaskin för mjukt kvällsljus. Efter tolv timmar var det klart. En riktig långkörare. Men så är det ett stort hus också. Och jag gillar ju grejer, hehe. Ska bli så kul att se sen, och visa er! Nu ska jag gå upp och äta en sista frukost. men mitt i flyttkaoset kommer vi åka tillbaka. För den vackraste tiden på ön börjar nu. Alldeles stilla men fortfarande ljum. Färgsprakande och urgod. Precis vad man behöver i september. Ha en härlig dag, vi hörs från stan! ?
