God morgon kära ni! Jag tänker mig att ni precis som jag mest hänger här på bloggen på tidig morgon. Varför vet jag inte och det vore såklart enkelt att kika på någon statistik och se om det stämmer men det struntar jag i. Jag tror det är för att tanken på att vara här samtidigt som er känns mysig.Jag har smugit upp till vardagsrummet, på soffbordet ligger ett enormt pussel utspritt, så som det oftast gör när kvällen varit regnig. Jag försöker vara tyst för Pontus kom hem sent igår från ett jobb med ett bröllop i Ljugarn. Han spelade bland annat piano på stranden, så fint att min man kan spela piano tänker jag på ibland. Det regnade hela natten men nu spricker himlen upp i blått. Kanske kan vi åka till stranden och dricka kaffe innan frukost, brödbilen har ställt upp sig vid hamnen och jag är redan i våldet av sommarlovets lunk. Jag vill bara beta av alla de där grejerna jag längtat efter, en efter en. De första veckorna innan vi åker hem en snabbis för att flytta känns som en bonus. Då är sommarlovet mest för oss. Idag ska vi åka till Västergarn och äta middag och sova över hos våra vänner My och Linus. Deras son Loui och Lynn är lika gamla och har blivit vänner under åren och det känns bra att göra utflykter som är roligt för oss alla tre. Jag märker att jag dras med lite dåligt samvete när vi är här. Jag vet ju att Lynn har det fantastiskt men jag vill inte att han ska känna sig ensam. Det dåliga samvetet av att ha ett barn. Jag gissar att jag får lära mig att leva med det bara. Det är svårt dock när man ser högar av ungar på sociala medier som njuter av sommaren ihop. Mitt ess i rockärmen är sommarlovets näst sista vecka, då ska Lynn gå på läger med sina bästa kompisar. Så det finns tid och rum för det mesta. Jag tror kanske bara att känslorna behöver kännas när man helt plötsligt är ledig. Att det dåliga samvetet också kommer ur att jag är så himla lycklig och tillfreds här. Får jag ens vara det?Vilan har infunnit sig. Igår sov jag två gånger på dagen, jag som aldrig tar en nap. Jag lägger mig för att läsa och somnar med boken på magen. Jag är så glad över att få vara här i allt det vackra. Trädgården är ett enda ängslumm, havet är gnistrande och klarblått (dock 10 grader varmt) och solen lyckas alltid skina här på ön.Nu ska jag sätta på mig stövlarna och gå ut en sväng med Nikita innan killarna vaknar. Att få ligga och snusa tillsammans i stora sängen alla tre, det tar jag inte för givet. Det är några år som är heliga. Bäst att bara luta sig in i dom och inte förstöra med dåligt samvete eller analys, bara acceptera sommarlovets oerhörda skönhet.
